sanningen om tvåtusentretton.

 

när jag tänker tillbaka på året som gått är det verkligen med blandade känslor. allt började i en bubbla. jag levde i något jag trodde mig vara kärlek. något som varannan vecka kändes himla fint och bra men sedan kunde vändas om till en ångestklump över en dag. när sommaren kom tog det slut, och det var inte förrän då. när vi för sista gången sågs som jag visste att det var alldeles för länge ovissheten hade fått hålla på. men hur ska man veta vad kärlek är om man aldrig har varit kär?

 

när hösten kom bestämde jag mig för att ta tag i den sköra själen en gång för alla. skrev texten någon gång måste man byta lakan och cykla i väg, började gå långa promenader med åh-så-peppande fredagspodden i öronen, skrev tankeställare som hjälpte mig genom veckorna och så, slutligen en kall oktoberkväll vid köksbordet, då min syster frågade mig hur det egentligen var fatt och jag svarade med tårar. efter att ha berättat om det som känts, om hjärnspöken som fick mig att tvivla på om jag var bra nog och om jag var värd allt det jag är så tacksam över i livet önskade hon att jag skulle gå och prata med någon igen. och efter bara fyra gånger hos psykologen kände jag mig starkare än på väldans länge, kanske starkare någonsin.

 

julen tvåtusentretton har varit så ofantligt fin. och då menar jag inte bara julafton, utan även hela december, till och med några saffransdoftande november-och oktoberdagar. mycket har varit på grund av hur jag utvecklats så, galet, galet mycket under hösten. hur jag pratade av mig och fick svar på tankesnurr hos psykologen och lyckades släppa alla de övertagade kontrolbehov, skeva krav och ideal, perfektionismen och den skavda självkänslan. och det har varit så oändligt värdefullt. 

och trots de där två superstressiga veckorna innan julafton, då jag inte han med mailsvar, fotografi, att skissa, skriva och annat som jag så gärna vill utan bara jobb, jobb, jobb. då jag fällde tårar utav utmatthet och tappade kilon i brist på mat och sömn så har varje decemberdag gett mig något att le över, spara och ha kvar. 

 

och de där två veckorna hade jag kanske inte överlevt ens till hälften så bra om det inte var för en särskild person. jag träffade honom den andra advent, på ett pysselmys hemma hos en utav mina favoritpersoner. han var, och är en utav de härligaste och mest underbara personerna jag mött. och hade det inte varit för alla terapi-timmar hade jag inte mött honom. och om inte han hade skrivii till mig, och förgyllt varje dag med pepp och skratt, om vi inte hade mötts om söndagarna och hittat på de bästa utav bestyr så hade jag nog inte summerat mitt tvåtusentretton med livets största leende på läpparna.

och dessutom. alla de nya vännerna jag träffat! alla de nya materiella lycko-ting jag införskaffat! alla fikastunderna, konserterna, utflykterna! att bli bästa vän med systern! att ta studenten! att skaffa mig mitt allra första jobb! det är även sånt som gör att mitt tvåtusentretton är ett år jag alltid kommer tycka om. gott nytt år!!

ps. här finns sanningen om 2011, sanningen om 2012.

Åh, blir helt lycklig av att läsa detta! Gott nytt år <3

2014, det ska bli ett starkt år. För oss.
sänder lite styrka och en hel massa värme och kärlek.

Åh vad fint att december blev så bra tillslut! När man haft ett så omtumlande år som du. Kram på dig finaste du.

du är bäst, tack för all din pepp detta år, det har hjälpt många tror jag. hoppas du får en grym start på det nya året för det är du värd! kram och gott nytt år finaste hannah!!! <3

jag hade också en sådan relation i din ålder. trodde jag var kär, men insåg sedan att jag nog bara var kär i känslan av att vara omtyckt. du kommer också bli riktigt, riktigt kär en dag, om du inte redan är det nu (anar det efter dina senaste inlägg!)

Åh vad glad jag blir av detta inlägget :)

Jag tror jag har förlorar alla mina vänner förutom några få. Får jag skylla på någonting så skyller jag på min trötthet. Fan vilket handikapp hjärntrötthet är. Bevis på att jag har förlorar få vänner? Inget "gott nytt år" sms från någon, då smsade jag ändå alla tänkta vänner ett "god jul" sms. Kanske bara överanalyserar men ja. Om 1,5år kan jag flytta och börja om. Så det ser ut att bli jäkligt ensamma och tråkiga år tills dess.

Så himlans ledsamt. Allt jag vill är bara ha vänner. Kanske resa med några. Men vem vill resa med någon som behöver vila/pausa och inte kan dricka varje kväll?

Behövde bara få ner det.

så fint. hoppas ditt 2014 blir toppen!

hannah du är så oerhört vacker och stark person! hoppas att dit 2014 blir fritt från sådana saker! njut och ha det fint. kram

Så himla fint skrivet! Verkligen tänkvärd reflektion.