att inte hålla tillbaka, vare sig när det gäller att våga säga och skriva saker jag egentligen vill men inte riktigt vågar, som att göra saker jag egentligen vill men känner oro över vad människor ska tycka. det är mitt liv, min värld. tänk, jag kan ju göra precis vad jag vill! fantastiskt. 

att minnas mitt nya och bästa, hemmasnickrade ordspråk: man kan inte få allt, men man kan få det man vill. för i bland måste man bara prioritera. 

att analysera ångesten: har jag för höga krav på mig själv? släpp dem omedelbart!!

att fortsätta tacka ja till att promenera med grannens hund, får så himla mycket lugn utav det i själen min! älskar att vara ut i naturen, det är som en ny del i min personlighet som har dykt upp! lugn får jag även massvis utav yogan som jag och jenny har börjat på. underbart att göra det tillsammans dessutom!!

att vara noga med att jag inte får spendera alldeles för mycket tid med näsan i kalendern.

att det inte handlar om hur jag har det utan hur jag tar det, ännu ett ordspråk som passar toppenbra så här års då jag lever i en tid där ingenting, förutom mitt jobb är obligatoriskt. det kan kännas klurigt i bland att ha så mycket tid som jag kan göra vad jag vill med, men egentligen har jag både behövt och längtat efter det här i flera väldigt tuffa år.

att unna mig och inte vara så väldans snål med pengarna. äntligen har jag råd med upplevelser, luncher och små älskvärda presenter till mig själv!

att ta med mig systemkameran till mina dagsutflykter. fikastunder och luncher som promenader och bravader. jag ångrar ju mig alltid när jag inte har några vykort att minnas genom. och dessutom, fotograferandet gör mig alltid så ofantligt glad!

att inte begränsa mitt liv och mina val med regler. jag är inte redo för det ännu. jag kallar mig inte längre vegetarian, och med min historia är det ganska förståeligt. jag inte riktigt klarar av att tänka så mycket på mat som det innebär när man ständigt står inför att behöva försvara, förklara och göra val som får tankarna att snurra på tok för fort. som sagt, jag är inte redo för det ännu.

att skriva ner tacksamheter och dyka ner i drömvärlden varje kväll. plus att börja med mina leva-i-nuet-pauser igen. allt det här egentligen.

att inte glömma att jag är i en mycket känslig period just nu, och reargerar ovanligt starkt. därför måste jag tänka två gånger och ta två djupa andetag innan jag tar åt mig utav hårda ord och blir ledsen eller får en ilsken känsla i maggropen.   

att älska mer, säga till dem jag älskar att jag äskar dem mer, att le för att jag älskar mer. när saker i min värld är lite kluriga, när saker i min värld känns svåra, då ska jag bota allt genom att älska. och är inte det världens finaste pepp-grej ändå? 

fotografi: jag