stannar du i natt?

Han stärkte ut sina armar och fångade henne när hon sakta föll emot honom. Armarna slingrade sig om hennes kropp.

Under två varma sekunder tyckte hon känna hans kram hårdna till. Som om han var rädd för att hon skulle försvinna.

 

X_8909731f_largeweheartit.com

 

De låg tysta i hans en-och-nittio-säng och tittade ut genom balkongfönstret. Dörren stod på glänt och in flög vindarna med de viskande trädens alla hemligheter. Hon låtsades sig kunna föreställa vad de sa. 

Ligg kvar, ligg kvar för alltid. Gå inte, våga stanna, gå inte.

Ett rus av stress flög igenom henne. En obehagligt bekant känsla. Rädslan, den som alltid hade funnits i henne ville ännu en

gång få henne att springa. Ut genom rummet, ut genom porten. Över kullerstensgatorna, över broarna. Förbi allt hon allt hon någonsin drömt om att få.

 

De var de sista dagarna i augusti. Hennes mobil hade plingat hela natten men hon hade inte vågat svara. Tänkt att om hon bara väntade lite med att svara skulle det ge henne mer tid. Mer tid till att göra sig redo. Redo för det som hon egentligen visste skulle vara så omtumlande fint. Men det var det hon var rädd för. Hur gör man när kärleken står precis utanför dörren och väntar? Ska man öppna dörren med detsamma och omfamna det vackra med ett leende? Eller skulle man vänta, ta det försiktig och inte låta

hela värden förvandlas på ett kick?

 

Ett hamncafé i juni. Hon och hennes vänner hade suttit med varsin bakelse och kaffe special. De hade berättat om sina finaste sommarminnen. Kyssar under plötsligt regn, hångel på ett loft i skärgården, godnattkramar utanför stadens biografer och varma blickar över rökiga barer. Krälek, kärlek, kärlek. Allt hon själv hade kunnat se framför sig var picknickäventyren med kusinerna, sommarfestivalerna med de vännerna som hon nu satt mittemot, familjemiddagarna på favoritrestaurangen och utflykterna med storebroderns segelbåt. Det hade inte varit mycket kärlek i hennes sommar, i alla fall inte från någon pojke. Inte förrän nu.

Förbrillt hade hennes vänner försökt få fram den minsta lilla berätelse, minsta lilla sekund utav sommarkärlek, men hon hade bara skakat sitt huvud till svar.

 

- Man skulle nästan kunna tro att du är rädd för kärlek. Är du det?

 

Tankarna som snurade fortare för var minut. Hon öppnade munnen men ut kom inga ord. Frågan hade liksom träffat alldeles för rätt inom henne.

 

Under de sista sommarlovsdagarna hade allt gått så himla fort. På en havs-utflykt med storebrodern och hans vänner föll hon av segelbåten. Plums i med kläderna på. De stannade vid en skärgårdsö och hon hade slagit sig ner på en solvarm klippa för att tina upp sig lite. De andra seglade vidare medan hon den där nya pojken – han med blonda sommarlockar och ljusbrun hy, himmelsblåa ögon och det varmaste leendet - gjort i ordning eld för grillning.

Småprat blev till hetsiga skrattanfall och blyga blickar blev till långa varma sekunder. Och nu.

Precis som den kvällen blev det som börjat som något litet, ett sms, en kram, en promenad, till något större. Ett telefonsamtal, en lång solndegångskyss och en middag i hans lilla lägenhet vid södertorg.

 

Nu låg hon i hans armar och kände hans lilla skäggstubb kittla hennes kind. Egentligen ville hon stanna där för evigt. Hon ville ju det. Men i tankarna var hon redan på väg bort.

 - Gå inte.

Den hesa rösten. Som om han kunde läsa hennes tankar. Hon vände sig om och lät sin förvirrade blick leta sig in i hans ögon. Varma. Blå. Hon hade aldrig berättat för honom. Aldrig nämnt paniken. Den stressiga känslan av att allt, vilken sekund som helst skulle kunna gå fel. Den omtumlande rädslan att få ett hjärta brustet i tusen bitar.

 

- jag är kär i dig. 

Hans ord, och hjärtslagen dubblades.

- Hur vågar man vara kär?

- För man vet aldrig hur det känns att hoppa om man inte tar steget ut.

- Men tänk om man slår sig då? När man landar?

- Men tänk om man inte landar då? Tänk om man flyger?

- Männsikor kan inte flyga.

- Nej. Men människor kan älska.

 

Hon blundade. Kände den kalla vinden blåsa in genom dörren. Hör vindarna viska igen.

Där ute är det kallt, gå inte ut dit. 

- du?

- ja?

- stannar du i natt?

- Fåglar kan flyga, de har vingar. Kan fåglar älska?

- De kan i alla fall inte spendera en augsustikväll med armarna om varandra.

- Ja.

- vadå?

- Jag stannar. 

 

Ett blygt och så välbekant leende från honom. Plötsligt kände hon värmen spridas genom hela hennes kropp. Som en eld. Sensommarens kalla vindar kunde inte längre kännas i fingertopparna och hjärtslagen som innan slagit så

ömmande hårt slog nu i en lugnare takt. Dunk. Dunk. Dunk.

Och en kyss hade aldrig förr känts så varm. 

en novell av mig.


Kommentarer
Postat av: Rebecka

Men åh vad fint!

2012-08-26 @ 02:07:03
URL: http://rebeckaelisabet.devote.se
Postat av: Benedikte

Åh. Du skriver så himla fint att jag ryser Hannah!

2012-08-26 @ 07:43:32
URL: http://Benedikte.blogg.se
Postat av: Lena

Himla fint, Hannah!

2012-08-26 @ 07:58:41
URL: http://midnightcity.blogg.se
Postat av: elin

Åh du skriver så himla fint Hannah!

2012-08-26 @ 08:50:01
URL: http://eliinvictoria.blogg.se
Postat av: Cajsa Tapper

Wow.

2012-08-26 @ 09:17:34
URL: http://lovelycajsa.blogg.se/
Postat av: Sofia

Ja! Precis så rätt.

2012-08-26 @ 09:36:14
Postat av: Elina

åh det är helt sjukt hur fint du skriver! älskar dina texter!

2012-08-26 @ 09:49:39
URL: http://julydreams.devote.se
Postat av: smallmoments - a photodiary by ninni karlsson

åh så himla fint hannah!

2012-08-26 @ 10:24:19
URL: http://smallmoments.blogg.se
Postat av: frida

va fint. det lät verkligen som nån riktigt bra bok

2012-08-26 @ 11:31:58
URL: http://stummaord.blogg.se
Postat av: Maria

:')
Hoppas du skriver en bok just nu. Annars borde du genast börja med det. Jag skulle köpa den på direkten!

2012-08-26 @ 11:41:04
URL: http://iia.webblogg.se/
Postat av: Jennie

Åh så otroligt vackert!

Postat av: M

Åh, så himla himla fint!

2012-08-26 @ 18:18:51
URL: http://awaay.blogg.se
Postat av: s

så fint.. :)

2012-08-26 @ 20:13:31
Postat av: amanda

wow, helt fantastiskt! Jag kunde se bilder framför mig under hela texten. Sånna saker älskar jag, när författaren lyckas skriva så bra att man kan föreställa sig allt framför sig! Du är riktigt bra! (skriva bok någon gång?)

2012-08-26 @ 20:35:49
Postat av: E

hur vackert som helst

2012-08-26 @ 21:10:38
URL: http://litetregnmoln.blogg.se
Postat av: Julia

Så fint! Du är så duktig på att skriva!!

2012-08-26 @ 21:54:49
URL: http://meandmytwinsister.blogg.se
Postat av: Julia

Så fint! Du är så duktig på att skriva!!

2012-08-26 @ 21:54:50
URL: http://meandmytwinsister.blogg.se
Postat av: Malin Rosén

Riktigt bra och fint skrivit :)

2012-08-26 @ 23:06:41
Postat av: HaNzA

UNDERBART ! Nära till tårar ! ..

2012-08-27 @ 08:16:04
URL: http://hanza.blogg.se
Postat av: Olga

"- Hur vågar man vara kär?
- För man vet aldrig hur det känns att hoppa om man inte tar steget ut.
- Men tänk om man slår sig då? När man landar?
- Men tänk om man inte landar då? Tänk om man flyger?
- Männsikor kan inte flyga.
- Nej. Men människor kan älska."

Så himla, himla hjärtskärande fint, åh. Du är så duktig!

2012-08-27 @ 10:35:49
URL: http://beyondthis.blogg.se
Postat av: Cornelia

Så, så fint. Jag rös när jag läste och texten fastnade liksom

2012-08-27 @ 11:59:38
URL: http://creativecontrast.blogg.se
Postat av: Mia

Guuud va fint. Det var om dig/ditt liv eller hur?

2012-08-27 @ 16:04:03
Postat av: Matilda

det här var bland det finaste jag har läst på väldigt länge. var tvungen att ta ut ett citat och spara i min små-saker-som-får-mig-att-må-bra-burk. du är så himla himla duktig, en riktig förebild. om du någon gång får lust att börja skriva böcker, verkar vi vara många som skulle streckläsa varenda en.

2012-08-27 @ 17:26:36
Postat av: alice.

Det låter som om du läst mina tankar. Så himla bra!

2012-08-27 @ 22:57:06
Postat av: Evelina

åhååhåå, sjukt fin novell! Löve it!

2012-08-29 @ 17:45:17
URL: http://envisgeting.blogg.se
Postat av: Josse

Så vacker! Du borde satsa på att bli författare!, om du blir det, kommer jag luuugnt köpa dina böcker - bara så att du vet ;)
Du är grym på att skriva!

2012-09-01 @ 12:22:33
Postat av: Michelle

Det där var det finaste jag läst på länge, kanske för att jag känner igen mig så väl. Kanske för att precis som huvudpersonen i berättelsen så vågar jag inte riktigt släppa in kärleken genom dörren,jag tvekar kan man verkligen flyga. Jag tänker nog prova och förhoppningsvis så är världens gulligaste indie-kille med dom grön-bruna ögonen kärleken i mitt liv. Tack hanna

2012-09-01 @ 14:46:42
Postat av: lisen

Åh! Detta är så värt en kommentar! Jag älskar såna här målande texter! Nu bara måste du skriva en roman, annars dör jag!

2012-09-06 @ 20:58:43
Postat av: lisa

vackert!

2012-09-10 @ 11:17:10
URL: http://popflickan.blogg.se
Postat av: Ida Bohman

Något utav det finaste jag har läst! Åh, så himla fint. Jag vet att detta är sjuktligt långt ner i arkivet och att jag uppenbarligen måste ha bläddrat igenom din blogg liiiitegranna kanske (som förövrigt är superfin, en grym inspiration!), men du borde verkligen göra mer sånthär. Så himla fina beskrivningar, man känner verkligen igen sig!

2013-02-19 @ 19:18:17
URL: http://ibohman.devote.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0