< coffeeworld. -

överallt. det räcker nu.

nu säger jag det. ett, två, tre. jag säger det nu. nu kommer det. nej, förresten. lika bra att hålla det för mig själv. kanske vet de redan? alla vet. men då kan jag väl lika gärna låta orden komma ut? visst! eller? ett, två, tre.

le printemps | via Tumblr

2014-05-21  22.15 

jag mår bra, oftast. solen skiner på havet, det glittrar, skimmrar, kvällssolen gör himlen alldeles rosa och att gå i solkyssta ben utan gåshud ger mig lyckorus. vännerna och jag picknickar, planerar äventyr och resor och att cykla till jobbet kan i bland vara den härligaste stunden på dagen. jag älskar min cafévärld och i sängen på kvällen ler jag över att det känns omöjligt att stänga boken. sommaren är här. en efterlängtad magi och i höst väntar en pirrigt spännande framtid. 
 
musiken är viktig för mig. jag lugnar mig melissa horn och peppar mig med svensk hiphop. starka ord och starka känslor. människor som vågar säga sanningen om deras rädslor, saknader, kärlekar och sorger.
 
jag blir så lätt inspirerad utav det där. att säga som det verkligen är. även nu. egentligen vill jag sudda, sudda, sudda ut. ignorera mörka moln och fokusera på de sista solstrålarna längs horisonten. inte tänka på sånt som skapar tårar i ögonen, en klump i halsen och magont. låtsas som att det inte finns.
 
men jag vet att om jag gör det så kommer allt tillbaka och hemsöker mig ändå. mitt på den varmaste sommardag kan regnet plötsligt falla. mitt på en molnfri himmel kan det skapas åska.
 
och egentligen, jag tycker ju om regn. i bland bättre än solsken, egentligen.
 
så jag tänkte säga som det är nu. ut, ut, ut med det onda. så kanske jag kan lägga undan pennan sedan och känna mig lite lättare. lite friare. lite mera mänsklig. 
 
det finns två saker som gör vattenfall på mina kinder ikväll. svårigheter. kanske känner du igen dig? kanske har du också ont? kanske kan vi alla känna oss lite mer mänskliga ett tag, kramas och bara lova varandra att allt kommer bli bra? efter regn kommer solsken, så som det alltid brukar göra. 
 
ett. jag är ännu inte frisk. mina ätstörningsdjävular har ännu inte lämnat mig. de har gömt sig i små regler, visioner och idéer om hur allt ska och borde vara, hur jag ska och borde vara. jag har så himla lätt för att bestämma mig för hur min kost och mitt liv ska se ut. begränsningar har aldrig varit något jag har haft svårt för. och det är mitt stora problem. jag kan liksom inte tro att det är sant att en kan leva precis hur en vill, träna hur mycket eller lite en vill, äta vad en vill. jag älskar den jag är, här och nu. och det känns visserligen kalasfint, men att ständigt gå omkring och vara rädd för att tappa eller gå upp i vikt. att vakna upp i morgon och inte längre känna mig värdig och fin. det är en mardröm jag är rädd ska bli verklighet. en mardröm som gör att jag begränsar mig, sätter upp regler och lever livet med höga krav. bara för att kontrollera. bara för att jag ska vara säker på att jag tycker om mig själv i morgon också. 

två. när mitt tjugofjorton började hade jag gett mitt hjärta till en annan. till han som vi alla kallade för j. jag ville så gärna att en relation skulle kännas på riktigt. jag ville känna den där tryggheten till någon, pirrande kärleken, förälskelsen, det-kommer-alltid-vara-vi-elden som alla pratade om. mitt ex och jag hade haft det fint i hop, åh, verkligen, men jag var aldrig riktigt kär. inga lågor, bara några enstaka första-dejten-gnistor. 

så när jag träffade någon ny, någon som sa att han älskade mig redan på femte träffen. då släppte jag allt och kastade mig in. gjorde allt för honom. glömde bort mig själv. jag vill kalla relationen destruktiv. för, jag har aldrig kännt mig så illa behandlad utav någon som jag gör av honom. saker han sa, saker han gjorde, saker han fick mig att känna. jag var aldrig trygg, pirret komm bara från visionen om vilken saga vi skulle vara när det jobbiga var över.jag var rädd för att göra slut efter så kort tid. rädd för att känna mig misslyckad. 

men så tog det slut ändå. och sakta men säkert insåg jag hur allt egentligen var. och smutsen på mina fingrar som inte syns, blåmärkena som är genomskinliga och ärren som sitter inuti har jag ännu kvar.
 
jag älskar mig. jag älskar mitt liv. jag kramar mig. jag kramar mina vänner. jag har framtidsdrömmar och minnen som bringar lyckorus. musik som får mig att dansa och böcker som får mig att drömma. värmen i rykande kopp te om eftermiddagen och styrkan i att unna mig själv en nybakad kanelbulle. 
 
i söndags, hos farmor, överst på bokhyllan. där stod fyra fotografier utav mig. hannah fem, tio, fjorton och nitton år på jorden. jag tycker så himla mycket om den flickan. jag ler så att jag nästan spricker. lyckorus och tacksamhet så att jag brinner. elden, ni vet? elden. men jag gråter också. för flickan. för att bakom leendet göms självdestruktiva tankar. att aldrig känna sig tillräcklig. det är som en tävling jag alltid haft mot mig själv. och vinner, det gör jag när jag är perfekt och komplett. 

aldrig nöjd.
aldrig bra nog.
aldrig perfekt.
aldrig tillräcklig.
aldrig värd att luta mig tillbaka, andas och bara vara. bara vara hannah.
 
men nu.

jag såg guldramarna skina liksom de fyra flickornas leenden. jag såg hur allra käraste farmor såg på mig med tacksamma ögon efter en världsmysig morsdag. jag såg hur hon tyckte jag fin jag var, hur fin jag är.

det är så konstigt hur ditt största hot kan vara du själv.

jag skäms för att jag har försatt mig i sådana elenden som nu hemsöker mig. hur jag lät honom behandla mig, hur jag lät samhällsideal och andras åsikter komma nära mig. men nu, från och med nu ska jag våga släppa kontroller och regler och låta bli att måla en bild utav den jag är som jag inte kan leva upp till.
 
det räcker nu. överallt. det räcker nu! det räcker med att alltid vilja bli mer smal och samtidigt få snyggare kurvor, att sitta så lite som möjligt vid datorn och samtidigt hålla sig uppdaterad bland alla sociala medier, att alltid äta hälsosamt men samtidigt visa att en kan unna sig i bland. det räcker med krav. det räcker med borden. det räcker med att alltid sträva efter något som man inte har!
 
flickan ville vara perfekt. hon kunde inte se saker med klara ögon. hon vågade inte lämna honom, hon vågade inte släppa kraven. men här sitter flickan nu och har fått nog. precis som elden i mig brinner till att krossa sådana tydliga elendigheter som rasism och ojämställdhet brinner nu elden till att krossa kraven. till att luta sig tillbaka och, precis som jag vill låta alla människor vara precis som de är vill jag låta mig vara den jag är. 

det räcker nu. det räcker för mig och om du, om du känner igen dig i mina ord. skrik ut över solnedgången. över det vackra, skimmrande, glittrande, skrik ut över det rosa och molnfria. och låt mörkret komma och var inte rädd. du står där med dig själv hannah, och det är det bästa sälskapet du har. var snäll mot dig själv. 

överallt. det räcker nu! var snäll mot dig själv.
ph: weheartit.com
 

om peppiga melodier i maj.

onsdag. och här kommer en spellista! det är maj-månadens musik. bättre sent än aldrig, visst? de första
nektarinerna är fylld av typsika vår-melodier, café vänliga-toner och så kartellen, min allra bästa power-
musik. i dag släpper dessutom en himla massa bra artister nya låtar, så vänta dig påfyllnad!!
 

visst är det underbart att en kan gå barbent nu? pirrigt. på dagens vykort syns jag själv i två gamla plagg
som jag kombinerat i hop till något som säkerligen kan bli ett utav mina bästa sommar-klädval!! den där
skinnjackan har hängt ensam alldeles för länge nu. så fint att kunna återanvända gamla favoriter!

musik är som godis. ett småplock av olika former och smaker. och spellistan är som godispåsen. där jag
samlar allt som är godast. min smak är min smak, men kanske finns det några bitar du också favoriserar
också, tänker jag? om du har något låttips får du väldans gärna dela med dig! något sommrigt gärna, det
är väl passande nu! dela! antingen nedan eller på facebook. ha det fint! puss
                                                                                                                                                   fotografi: jag

hallon, hallon, hallon.

tisdag.  och det gör ingenting att vinden blåser i dag, det gör ingenting att solen går i moln och att graderna sjunker något. för
igår spenderade jag tre långa timmar på stranden. med block, penna, podcast, lunchlåda och nektarin. och det var hur fint som helst! men, i dag är mina axlar röda och ryggen är likaså. alltså är det väldans passande med en inomhus-dag i dag!!
 

nu tänkte jag dela med mig utav en morgonstund från min helgvisit i sommarstugan. blåvitt, hallon och havsvindar. åh.
 

en passar väl på när det är extrapris! hallon, vilka små genialiska smaksättare alltså. fast mitt absoluta favoritbär är nog blåbär ändå, sedan smultron och sedan hallon. mumma kardemumma tusen gånger om!!
 

det blev saltåkvarns dinkelgröt, kokad med inkabär/ torkad physalis, lite salt och kanel.


toppat med hackat äpple, färska hallon, blandade nötter (macadamia, pekan och paranöt) samt mandelmjölk. 
 
och så drack jag ett grönt te vid namn fredagsmys, införskaffat på téhuset java i lund. tips, tips!! och koppen är från rörstrands swedish grace-serie. en favorit! lagom till sommaren får jag alltid ett så oändligt sug efter att införskaffa fina koppar och skört porslin. vilket är väldans passande eftersom det är nu alla små loppis-smultronställen öppnar för säsong! och i sommar ska det minsann fyndas! men nu, nu ska jag plugga körkortsteori. en vecka kvar. pirr. ha det fint! puss

om supersolsken och sommarstugan.

måndag. och det känns som om jag inte gjort något annat de senaste dagarna än att predika om politiken. kanske har det märkts också? att viljorna brinner i mig? hur som haver är eu-valet över och jag känner både sorg över att ett visst parti fick så ofattbart många röster men samtidigt ett oändligt lyckorus för mp och F! hurra, hurra, hurra!! nu kan jag luta mig tillbaka.
 
i alla fall för ett litet tag. lugna mig lite. låta annat få plats i mina ord och tankar. och hur påbörjar jag inte en sådan tid om inte med att fokusera på annat som hänt i veckan, förutom politikpepp och eu-debatter. min vecka började med quinoa-gröt och en löptur längs havet. klädde mig i bara shorts och linne. lite magiskt. 

samma dag for jag till stan för att fika med mitt lyckopiller, josefin!! vi slog oss ner på favorit-caféet satori där jag sörplade en supergod annanas-mango-smoothie och åt ett par raw-bollar. mumma kardemumma!!
 

i tisdag åkte jag till malmö igen för en dag-på-stan med en annan vän för att sedan ha en ta-hand-om-mig-kväll med naturgodis och te framför pritty little liars. klänningen på vykort ett är förövrigt från hm. och jag älskar den!


ett. allra käraste syster kom hem från berlin. supersaknad! och vi tog igen i skuggan med frukt, isté, kortspel som aldrig blev av och prat, prat, prat. hon är så bra. vykort två visar en promenad till havet jag tog efter att något som gjort lite för ont. 
 
plötsligt blev det torsdag och jag for till stan i bara ben för första gången!! i klädd linne plus jacka på hm och jennys kjol från urban outfitters. sol, sol, sol!! jag är så glad att det är sommar. att det är bara ben och lätta dagar. att bara kunna vara.
 
torsdag, alltså. och väl i stan mötte jag upp caroline, med en påse svenska jordgubbar! mumma. tillsammans handlade vi varsin sallad och smoothie och picknickade i stadsparken. njutbart prat och supergod mat. ett väldans fint sommar-bestyr!!
 
sedan blev det fredag och jag och pappa åkte till sommarstugan. i tre dagar var vi där, andades sommarvindar och gjorde sånt som att börja dagen med en löptur längs stranden, luncha på uteserveringar, fynda på secondhand och läsa.
 

åt frukost på altanen gjorde vi också. och på söndagen, mors-dag tog vi med oss farmor ut till smultronstället särdals kvarn där
vi fikade i solen och jag köpte tre sorters te i deras lilla gårdsbutik. finfint!!
 
sedan for vi hem. tillbaka till verkligheten. egentligen hade jag gärna stannat där en vecka eller månad till. för jag tror minsann att jag lägger förmycket krav på vardagslivet. och på mig. men nu är sommaren här och jag ska vara snäll. snäll mot mig. njuta. för när jag stor där hemma hos farmor och såg på bilden av hannah-åtta-år så gjorde det lite ont i hjärtat att den tjejen spenderat alldeles för mycket tid åt att känna sig otillräcklig. men nu får det räcka!! ta hand om er! puss

om piratkärlek och mörker.

söndag. och åh, jag är tillbaka igen!! för det första är jag tillbaka från något som kännts som en evighet utan min dator. det är
ett under att mina naglar inte är alldeles nerbitna utav nervositet då jag faktiskt har fått riskera alla mina fotografier och texter ska försvinna förgott. men icke. nu lever min dator och jag är lyckorusigt nykär!!


det där med att vara utan dator har fått mig att inse hur, både viktig samt oviktig den är för mig. saker jag har saknat: att snabbt skriva av mig om lyckorus och magont, att lyssna på melissa horn i takt med att jag målar naglarna i mavalas vinröda acapulco sextiotre och att lätt finna goda grill-recept för kvällen när regn blivit till solsken.


saker jag inte saknat: skeva reklambanners, alla måsten som dyker upp så fort jag öppnar skärmen, all tid den tar från annat jag tycker om, som att rita, göra inspirationskollage och läsa. sammanfattningsvis har jag insett att nej, mitt datorbehov är inget att oroa för men ja, jag kanske borde stänga skärmen och öppna boken lite oftare.


och på tal om böcker! nu vill jag berätta om min senast utlästa bok. allt det där jag sa till dig var sant av amanda svensson. en bok om mörker och priatkärlek. en bok med ett sagolikt fint omslag.


det här var min andra bok av amanda svensson och jag måste säga att jag börjar mer och mer älska viset hon beskriver på. för visst är det en fantasivärld allt, som i bland kan kännas något orealistisk men få är så bra med ord som hon.


på nätterna heter hon lilja brik. på dagarna mary read. hon bor på ett internat utanför skåne, en skirivarskola hon egentligen åkt till för att lära sig hur den där omtalade kärleken smakar. och hon tror sig ha träffat den, i en poet som envisas med att ge henne historiska smeknamn och bara besöker henne på nätterna. men vad är kärlek egentligen? och om kärleken river en med rakblad
i sömnen, hur sjutton flyr man från den?
 

anne bonny och mary read. två piratvänner som drömmer om dagen då de äntligen ska få lämna skolan och segla ut bland öde öar. deras vänskap är ytlig, men ändå djup, på låtsas men ändå på riktig. och trots att jag mer kände igen mig i den destruktiva realtionen så var det stunderna med anne bonny, tjuvfitta och vildhjärta som gjorde att jag föll för boken.


en himlans läsvärd bok, trots mycket mörker. tips, tips!! det andra jag är tillbaka från är en långhelg i sommarstugan. mitt lilla paradis på jorden. det har varit så otroligt välbehövligt och fint att vara där. bara pappa och jag. men mer om det en annan dag! för nu ska jag slå mig ner med te, godheter och valvaka. hejja ett mer jämställt och miljövänligt europa!! puss

vi ses bland molnen.

 
om min senast utlästa bok, om ätstörningasdjävularna som hemsöker, om feminism och hur oändligt viktigt det är att rösta i eu-valet, om sommardrömmar, om hur det tog slut, om kärleken till sommardagarna, om en frukostutmaning. allt detta är sådant som jag skulle vilja dela med dig nu, nu, nu. men här sitter jag på mammas ipad, men en ledsen dator bredvid mig som alldeles snart ska få åka och lagas. plötsligt känns allt utom kontroll. under tiden flyr jag till mitt sommarparadis. men, på måndag är jag tillbaka igen, vänner och då ska jag äntligen få lätta hjärtat här. tänk, så viktigt det är att få skriva av sig när det behövs!! om du har något på hjärtat får du väldans gärna dela det här, eller på facebook. tusen kramar, och ha det fint! puss
 

nu ska vi bli bästisar och bundisar allihopa.

onsdag. och i väntan på att datorn min ska vilja mig väl så kan jag inte besvara några mail. tyvärr. vilket himla krångel!! men solen strålar och himlen är blå så jag tänker låta tekniken vara i fred och slå mig ner på altanen, med skrivblocket och en kopp fläder-te och andas bort stressen i bröstet. men först ska jag berätta om något nytt, nytt, nytt!!



hej facebook!!
 
för att snabbare kunna besvara dina fantasitska och åh-så-viktiga mail.
för att enklare kunna besvara frågor som de i kommentarsfältet.
för att kunna prata! med dig, dig, och dig! för vi verkar vara så lika allihopa och jag tror vi skulle ha himla roligt i hop!! och inte minst utbyta massvis med kloka ord.
för att tipsa dig och få tips tillbaka om viktigheter och sånt som är fint.
för att prata om sånt som feminism, ätstörningar, det där med kärlek, frukostar och annat som är typiskt oss.

...så har jag skapat mig alldeles egen facebooksida!! https://www.facebook.com/hannahellencoffeeworld heter den. klicka dig in, säg hej och, om du inte har fått svar på ett mail eller en kommentar så skriv i mitt feed eller skicka mig ett meddelande. tänk vad roligt det här skulle kunna bli! tusen kramar och ha det fint! puss
illustration: jag

om sommarsol och feminism.

tisdag.  och hjälp. min dator och jag har blivit ovänner. och jag vet inte vad jag gjort fel. den är långsam, och blir irriterad utav allt och jag kan varken redigera eller ladda in fotografier utan att den stör sig på mig! om det är någon kunnig filur som ser det här så snälla, hjälp! annars är det apple-butiken nästa. förutom teknik-komplikationer har min dag varit supersolig!


jag tror minsann att det är sommar nu! eller vad säger du? min tisdag har varit bestående utav ett par svåra insikter och ett par soliga caféhäng. fint och bra, men mer om det en annan dag! för nu, nu vill jag visa ett sprillans nytt klädval!
 
eller ett plagg, snarare!! en långklänning. mörk och grå med tshirt-ärmar och slits på var sida. och just det där med slits älskar jag då jag tar cykeln nästan vart jag än ska. så himla smidigt!! från hm.
 
en kanske tycker att ett plagg som detta inte är mycket till sommar med sin färglöshet men i hop med ett fint blomsterdiadem från citronsorbet skulle jag kunna fira midsommar redan i morgon!! och på tal om sånt som är fint. jag har hittat en fantastisk podcast jag måste tipsa om!! madde & cassandra blandar intressanta ämnen som stil, kropp, ångest och kärlek med feminism
på ett så himla roligt och klokt sätt! så, klicka här, ta fram en skål godheter, lyssna och ha det fint! puss

om att klä sig precis det du vill.

måndag. och jag har inte varit så peppad inför en ny vecka på åh-så-länge! den allra sista i maj, sommaren vankas och jag tror minsann att de är de sista vår-dagarna som jag har framför mig nu. fikastunder och podd-promenader, att rösta i eu-valet (glöm ej!!) och övningsköra samt en visit till sommarstugan över helgen. längtar till tusen efter det sistnämnda!! 


nu är det dags för summeringen utav min vecka genom instagram igen!! @_hannahellen heter jag där! veckan började med en garderobsrensning. fyndade en gammal, sliten skinnjacka från topshop som jag tänker börja använda igen! gärna i hop med en blommig, röd klänning. på vykort två syns min älskade molly. ♥ ♥ ♥
 

mellan jobb. äter mellis i form av fruktfat plus grönt yogi te. lemon and ginger. en ny favorit. så bär jag mina bästa och älskade pyjamasbyxor mest hela tiden. i bland tänker jag för mycket på vart jag ska, och vilka som är där när jag klär mig. tyvärr!! och jag brukar försöka att jag struntar i det helt. och då är att bära pyjamasbyxor på stan den härligaste känslan som finns!
 

onsdag och jag hade en alldeles ledig förmiddag innan jobb. och vad gör en helst då om inte äter brunch? bästa michaela kom över och vi smakade bananpankakor, rawbollar, frukt, yoghurt och lite annat smått och gott. kalasfint!


på tal om klädval. en intressant tankenöt är: vilka plagg trivs jag i? trivs inte i? när jag rensade i garderoben fann jag byxorna ovan. sitter fint men känns små. trivs jag i dem då? nej, inte i längden. och då får jag bita mig i kinden och slänga dem. precis som mina älskade levis-shorts som egentligen är väldans för små. nu vill jag bara ha bekvämt. fint och skönt i samma ord! på vykort två syns en morgonstund innanför regnet. jag. älskar. pretty. little. liars.
 
sist men inte minst, helgen. lördagen började med den här frukosten. gröt plus fruktsallad och te från higher living!  på kvällen var jag på festlighet, som nämnt. och klädde mig i långklänningen på vykort två, men mer om det en annan dag!! för nu skulle jag väldans gärna vilja höra vad du tänker kring dina klädval. är du medveten om vad du har på dig, för vem och varför du har
på dig det? fundera! berätta! diskutera! jag önskar dig en världsfin vecka. ha det fint! puss

om en grönskande morgon i maj.

söndag.  och jag ligger ännu, mitt bland mjuka lakan, med svala vindar genom spetsgardinen, regnsmatter mot rutan och tända ljus i fönsterkarmen. småsliten. för i går var jag nämnligen på tjugoårsfestlighet följt av ett besök på lundakarnevalen. att träffa fina människor, dansa till movits och cykla hem i midnatten summerar ungefär min kväll. bäst av allt? babent!


i dag faller regnet, som nämnt. perfekt för en söndag i tröttheten! men i går sken solen och då åt jag den här vår-frukosten.


eller ska jag säga sommarfrukost? te, gröt och fruktsallad blev det i varje fall. kalasgott!! med sommarkänslor i kroppen fyllde jag ett glas med nektariner, bananpengar, blåbär, jordgubbar och päron. mina kanske bästa frukter just-nu.


glaset är förövrigt ett alldeles nytt ett. från lagerhaus. införskaffade ett par här om dagen då de just nu har tjugo procent rabatt
på alla sina glas. tips, tips!! och om en inte vill äta eller dricka ur det så kanske en basilika-planta skulle göra sig fin i?


higher living är ett utav mina allra bästa märken när det kommer till teer. min godaste sort är green tea chai, som gör sig minst
lika god året om. en regnig söndagsmorgon som solkensfrukost en tidig lördag.


gröten kokade jag på fiberhavregryn, med lite kanel, kardemumma och vaniljpulver, en näve torkad frukt av olika slag och så toppingen i form av valnötter, kokosfalkes, torkade mullbär och mandelmjölk. mumma kardemumma!!
 
och vet du vad? jag flyttade faktiskt den här frukosten från fönsterkarmen till trädgården där jag satt i bara klänningen och åt. alltså inga strumpbyxor på benen eller en tjocktröja om mina axlar. bara ben och bara armar, en brännande sol och något som säger att nej, nu är nog våren slut. sommaren är alldeles snart här och jag kan knappt vänta! ha det fint! puss

du är värd så oändligt mycket mer.

varning. varning. varning.
▼  ▼  ▼  ▼  

om han säger saker till dig som gör dig ledsen. så att du inte riktigt kan sluta tänka på det och går ensam hem genom skogen fastän han går bredvid.
 
om han får sig att känna att du inte är tillräcklig nog. bra nog. att du måste se på dokumentärer varje kväll, lyssna på rätt musik och rätt radiokanaler så fort ni inte är tillsammans. att du måste lära dig nya saker, spännande saker så att han kanske lyssnar nästa gång du har något att berätta. 
 
om du måste kika på din blogg, din pinterest och din instagram varje gång du åker hemifrån honom bara för att bekräfta vad som är du, du, du för att du känner dig så osynlig och obetydlig när du är med honom, hos honom, bland alla hans ord och hans saker och hans viljor. om du känner dig bortglömd. 
 
om ni kommer hem och du är trött och tänker att nu vill jag mest prata och mysa hela kvällen ut. och du berättar om något som kanske är viktigt för dig eller som du kanske längtat efter att få berätta för honom om, och han inte vill höra på. puttar ner dig i sängen i stället, men det vill inte du men du säger ingenting men du vill det inte en endaste sekund. inte en endaste sekund. 

om du inte säger sanningen till dina vänner. om du inte berättar att det där var inte så snällt av honom, visst? om du inte ens låter dig själv tvivla fast magkänslan säger att nu. är. något. fel. 

då är det inte dig det är fel på. det är honom. gör slut på det.
gör slut på det. lämna alltihop. för du är värd så mycket mer. så oändligt mycket mer.
fotografi: jag

hjärta och lungor.

frågelåda del två.



förhoppningsvis kommer jag plugga i lund till hösten. så jag undrar om du isåfall skulle ha tid och lust att ta en fika med en nyinflyttad och förvirrad student? det vore trevligt att lära känna någon så fin som du. åh, så roligt! jag tär gärna en fika!! det är bara att skicka ett mail så slår vi oss ner på ett favoritfik! puss

jag gick igenom ätstörning förra året och det var riktigt illa, men nu har jag gått upp de kilon jag förlorade allt för fort. jag känner mig frisk i kroppen men i sinnet har jag jättesvårt att tycka om mig själv i hur jag ser ut nu och kämpar med ångest över det mesta. det jag nu undrar över är hur du accepterade hur du såg ut efter återhämtningen fysisk? prioriterade du något extra mycket? ser du dig själv som frisk från ätstörningen? något måste börja med att poängtera är att det här om att bli frisk från ätstörningar behöver inte ha med vikt och kilon att göra! du behöver inte ha gått ner en massa kilon för att få diagnosen, på samma vis vill jag säga att bara för att du gått upp i vikt behöver du inte vara frisk. som tidigare nämnt, i ett inlägg jag förövrigt vill rekomendera dig att läsa brukar man generellt säga att det tar fem år att hämta sig från en grov ätstörning. att du ännu har svårt att tycka om dig själv och har mycket ångest är alltså inget jag tycker du ska känna som ett stort problem. att inse att "det här tar tid" är bland det bästa jag har gjort för min ätstörning. för det tar tid att finna självkänsla och självförtroende igen. det tar tid att återhämta sig psykiskt, och det är det som är det svåraste egentligen. jag tycker att du ska leva med insikten att din ätstörning inte kommer lämna dig bums, ta en dag i sänder och försök vara snäll mot dig själv. bli din bästa vän för du glömmer väl inte att du är den ända som kommer sälskapa dig varendaste sekund hela livet ut? krama dig själv, klappa dig själv på axeln att du tagit dig såhär långt och omge dig utav sånt som är fint. det är så jag tar mig igenom de svårare dagarna. ps. jag finns på hannah.9409@hotmail.com om du behöver någon att prata med. puss!

vad har du sökt för utbildningar till hösten? jag vet inte varför men jag känner för att hålla det lite hemligt. kanske för att jag inte vill jinxa det. det här är den första utbildningen som verkligen känns etthundraprocent jag. etthundraprocent rätt. etthundraprocent motiverande. men oron finns att jag inte kommer in. så håll ut!! men som andrahandsval finns fotoskolan göteborg och som tredje ligger produktionsledare: media i malmö. så har jag även sökt lite annat smått och gått, som webbdesig och skrivarkurser. pepp!

vilken är din favoritstad i hela världen, och varför? J'ADORE PARIS. 

jag studsar på ett studentmoln och försöker planera allt sammans. vad serverade du på ditt studentfirande? pirrigt! grattis till studenten! jag kanske borde skriva ett alldeles eget inlägg om det här en dag? det roligaste inför studenten var i varje fall att pyssla i hop en spellista! nytt blandat med gammalt, nostalgi och favoritmusik. när det gäller bufféen blandade vi pajer, hembakat bröd, matiga sallader (exempelvis grekisk sallad med couscous och fetaost), varmrökt lax och såsen gjord på turkisk yoghurt och citron. tips, tips!!

när du tar outfitbilder, vem är det då som fotar? nästan alltid jag själv, faktiskt! hurra för självutlösare!! annars frågar jag min syster eller pappa. men det är sällan!



vad har du för planer i sommar? åh, åh, åh! vilken pirrig fråga, jag längtar verkligen till sommaren nu, med hela mitt vår-slitna hjärta. jag ska fortsätta jobba, även i sommar. men på lediga dagar, eftermiddagar, kvällar och förmiddagar vill jag ligga på stranden, ha picknick med vännerna, ta dagsturer över till köpenhamn, grillkvällar, dansanta nätter, långa uteserveringsfikor samt att skriva och läsa jättemycket. jag har tagit två veckor ledigt i juli och den tiden tänker jag spendera i sommarstugan. morgondopp och kvällspromenader, loppisturer och smultronställen, tylösand och halmstad. kanske ses vi på way out west också?

vilket är ditt bästa sällskapsspel? jag älskar rappakalja!! kanske lite för att jag brukar vara väldans bra på det men mest för att det är ett spel för många personer, där man ska använda mycket fantasi och där det alltid finns mycket skratt!!
 
har du något tips för hur man slutar leta efter möjliga pojkvänner och bara tar livet som det kommer. ibland känns det som att det är det ända jag tänker på. mitt bästa tips är faktiskt saningen. saningen om mig. för jag brukade, precis som du beskrive oftagå omkring och leta för åh. jag hade aldrig smakat på kärleken och ville så himla gärna känna allt det där jag hört ska kännas, smaka allt som skulle smaka så fint. så hittade jag en pojke, kände honom inte alls men han var vacker och verkade som min typ av person. jag frågade ut honom på dejt. allt var fnittrigt och fint men kanske just på grund av att jag letade och fann och ville så gärna ha en po-j-k-v-ä-n så blev det inte bra. vi blev i hop på tok för snabbt, utan att lära känna varadra och även fast det fanns pirr och känslor så var jag nog aldrig sådär k-ä-r. och jag längtar fortfarande efter att få smaka och känna allt det där som alla andra pratar om. det jag menar är att när kärleken kommer så kommer den rätt. när du längtar och letar och väljer ut en så blir det nog inget genuint, ingenting som håller. ta hand om dig själv, älska dig själv och rätt som det är dyker hen upp framför näsan på dig och då tror jag att allting smakar så väldans mycket bättre än om du letar. luta dig tillbaka och ta vara på tiden som är nu genom lära dig vara ensam och älska dig själv, först.

om du bara fick leva på en maträtt vilken skulle det vara då? antingen den här quinoa-gröten eller en chevre chaud-sallad. med rödbetor om höst-och vintehalvåret och med jordgubbar om vår och sommar. och alltid med honung och valnötter. mumma krademumma tusen gånger om!! åh, som jag älskar chevre!!

om du bara fick leva på en ett fordon vilket skulle det vara då? cykel!! mammas röda damcykel har tagit mig till och från jobbet året runt. den är så fin med stor lykta, bred pakethållare och en rottingkorg med plats för både kånken och matkassen. och dessutom är det både en bra vardagsmotion samt miljövänligt. kalas!

jag undrar om du är helt frisk från din ätstörning? för det känns som att du bara äter nyttiga saker. inte för att det är något fel men fikar du någon gång en bit kladdkaka, äter glass på sommaren, chips på fredags kvällen eller marabou choklad på lördagar? nu kommer du säker svara att du inte gillar något utav ovanstående och visst kan det säkert vara så, men stämmer det verkligen eller ha du fortfarande kvar en rädsla för onyttiga saker? hänvisar dig till det här inlägget. jag förstår att du inte menar något illa, fina du men jag tycker det är jättekonstigt att människor tycker att man har ett onormalt matbeteende när man inte äter glass och chips. jag unnar mig absolut saker! men jag har aldrig tyckt om glass och chips. jag har andra favoriter. annat lyx. som nämnt. 

om sommarlängtan.

tisdag. och gissa vem som gick upp nollfyrafyrtiofem i dag? ovanligt tidiga morgnar sliter sannerligen ut
mig. men, det är så väldans skönt att komma från jobbet hem vid lunch och vara färdig! att ha en alldeles
ledig eftermiddag framför mig!! dagens trötthetstimmar spenderas med favoritmelodier och att inpsireras
utav vykort från weheartit och i dag har inspirationen tagit sin form i en längtan.

till sommar. till det här:

Tumblr

vattenmelon, vattenmelon, vattenmelon. världens bästa mellis efter långa varma timmar på stranden.

Untitled | via Tumblr

lisaberg! de har en ny berg-och dalbana som heter helix och åh som jag vill åka! fara fort genom vinden.
en skräckblandad förtjusning. att våga något som skrämmer. sommarvärme! och gröna kaniner. vem mer
än jag känner barndomspirret?

vi går ut och brinner upp i natten

just det där ovan. älskar det. varma strålar mot nyvaken hud. mjuka lakan och lediga morgonminuter. 

fashion is art | via Tumblr

loppislycka! som du säkert redan vet är mitt kanske allra bästa sommarbestyr att fara ut landsvägar efter
gömda smultronställen i form av loppisar, butiker och caféer. tänk så mycket fint en kan finna!!
 
fashion is art | via Tumblr

jag vill läsa. för det finns så himla mycket jag skulle vilja läsa om. kärlek, vänskap, mord och magi. och i
sommar tänker jag äntligen låta mig bo med näsan i en pocket, i stället för körkortsteori. (hoppas jag).
 
Amor Vincit Omnia

sommarstugeliv. och allt magiskt som det innebär. mitt bästa ställe på jorden. 
 
∞ ρаяκаυεиuερяιисεѕѕ. | via Tumblr
 
över bron till köpenhamn. där de säljer blommor i gathörnen, har de har de bästa raw-restaurangerna och
min favoritbutik urban outfitters. vem vill följa med? 

Nobody said it was easy | via Tumblr

i bland kan en bild säga mer än tusen ord, och det är precis vad vykortet ovan gör. magiska solnedgångar
med favortipersoner. picknick och filtar. sval sand och skrattanfall.
 
fashion is art | via Tumblr

uteserveringar. världsfint! precis som klädseln på fröken ovan. flera timmars prat om äventyr och nattliga
bravader. hur fint som helst. ps. hej ebba, jag saknar dig! i sommar ska vi ta igen året precis såhär.
 
Likes | Tumblr
 
för fyra år sedan satt jag i kajaken för sista gången. handledsskada. men nu tror jag minsann att jag är redo
att sitta i kanoten igen! för åh, vad jag längtar efter känslan att flyga fram över vattenytan!!
 
Two lovers in the dark. † | via Tumblr

så kanske det vankas festival också. way out west för fjärde året i rad. det känns liksom som att en tripp
till göteborg hör sommaren till numera! och den här sommaren, den kanske bästa sommaren! lär inte bli
ett undantag..men först är det vår och maj ett litet tag till. ha det fint! puss
                                                                                                                                           ph: weheartit.com

kaprifol och blåklint.

måndag. jag undrar om det är så att när man känner att orden tagit slut, är det för att de stannar innanför huden och inte kommer ut? läpparna vill inte säga det som tankarna snurrar kring. och då går det egentligen inte att fokusera på någonting annat än just det. hemligheter, har aldrig kunnat hålla mina för mig själv. men varför vill inte orden ut? 


nåväl. nu är det som vanligt dags att sammanfatta min vecka genom instagram!! efter att ha levt som en duracellkanin i ett par veckor, med smärta i bröstet och stressen i magen så insåg jag äntligen att det var dags för en taking-care-day. jag fick en ny bok utav mamma som plåster. allt det där jag sa till dig var sant av amanda svensson. igenkänningsfaktortretusen.
 

en piggare dag ställde jag mig och lagade bananpankakor med blåbär och kokkos! recept här. sedan, strax innan lunch gick jag ut och sprang. inte en viss sträcka, inte en viss tid. bara på känsla, vilja och humör. hitte-på-intevaller blandat med plötsligt yoga, lite styrka och att superspurta till mina bästa power-låtar. 
 

ett vardags-jag och en vy från rummet mitt. 
 
efter jobbet i torsdags tog jag bussen till malmö för lite kvällsmys hos mina favoriter, elsa och elvira. välbehövligt prat, skratt, att laga middag och passa hundar. så himla fin kväll. där stannade jag över natten och dagen efter gick jag och elsa i sälskap till tåget. klockan sju iklädd jeansjacka. underbart!
 

fredagströttheten. på vykort två syns mellis i form av kvarg utblandat med lite soyamjölk toppat med kokos, mandlar, jordgubbar, pumpafrön, dadlar och en sked mandelsmör. plus te, såklart!
 
och så kom helgen. två dagar med många långa timmars jobb. men en mysfrukost och promenad han jag minsann med! det var en fin och lugn vecka. precis som denna ska bli! målet är att hitta vardagsbalansen igen. och på tal om det. har du några favorit-rutiner? ett bestyr som ger dig hjälper dig finna din vardagsbalans? en viktig morgonpromenad eller ett obligatoriskt kvällsmål? berätta! tipsa! och ta hand om dig, var snäll mot dig, det är världsviktigt. puss

om frågetecken.

vykort från en fotopromenad / söndagsord.

 
när allt känns ovisst
när frågorna är många och långa
när svaren är förvirrande och få
då låter jag ödet ta mig dit jag ska gå.
fotografi: jag

och allt med hela jävla underbara dig.

en novell av mig. del fem // sista delen.

Untitled
den fjortonde mars tjugohundra fjorton.

 

för ett år sedan hade vintern har varit lång och grå. josefin hade blandat stressiga tentor med frusna tår och ingenting har egentligen känts särskilt roligt alls.

för vad var det för mening när det regnade jämt?

för vad var det för mening när dagarna var så långsamma?

för vad var det för mening när kjolen inte längre passade så fint som förr?

för vad var det för mening när stressen tryckte ner henne så hårt att hon ändå inte orkade någonting alls?

för vad var det för mening att ens existera i en värld när meningen med livet är att finna den rätta och bli kär?

 

det är snart april och det regnar jämt. himlen är inte alls sådär solskensprydd som den borde vara och de ända vårblommor som syns till är snödroppar. men hon ser inte det. hon ser inte pluggstressen och hon ångestrar inte över den ännu alldeles för korta sammetskjolen.

 

när josefin vaknar ligger det någon bredvid henne. mänsklig kroppsvärme. ett bländande leende och en puss på höger kind. alltid höger kind. mitt på leverfläcken som jenny alltid säger är så sagolikt fin.

 

josefin brer frukostmackor och häller upp yoghurt, brevid står jenny och kokar gröt och medan den puttrar på spisen kramar hon om josefin bakifrån. doftar henne i nacken. jordgubbar och kardemumma och en viskning.

åh, vad jag tycker om dig.

när de tuggar lyssnar de på kings of convenience och i josefin dyker det upp, varje morgon dyker det upp, ett oändligt lyckorus för att hon har någon bredvid sig som lyssnar med henne. någon som gör livets existens så självklar och viktig och som sedan sitter på pakethållaren och sjunger högt, högt, högt när det cyklar till bussen, tar bussen till tåget, tåget till perrong fyra, och efter tio minuters försök att säga farväl i stället för pussar och pepp och pirr går till skolan, pluggar, pratar, besöker en föreläsning eller två.

 

pussar, pepp och pirr igen.

livet handlar inte om att hitta kärleken, det är inte det josefin syftar på när självklarheten dykt upp och hon förklarar för sina vänner om allt som hänt. 

 

"livet handlar om att hitta sig själv. sitt rätta jag. och i bland är det i hop med en annan preson. en som får en att må så oändligt bra. så bra att du inte tvivlar mer. så bra att du aldrig känner dig fel mer. så bra att solen lyser även fast än du fryser och inget ont tar dig för den som du är kär i är kär i dig. och allt med dig."

och allt med hela jävla underbara dig.  

ph: weheartit.com


mitt i ett ljummet regn och en doft av sommar.

onsdag. allra käraste frukost. min finaste och aboslut godaste måltid på dagen. utmaningen snurrar vidare och för dig som inte vet handlar det om att jag vill utmana mig, och dig att kliva utanför the comfort-zone och testa på nya och spännande godheter. jag försöker även att prova glutenfritt och vegan-alternativ så att alla kan smaka och njuta!!


i går provade jag en ny variant på bananpannkakor. den här gången med en extra näve blåbär samt kokosflakes i smeten!!


här finner du orginalreceptet, och här finns även en annan variant med en grön vitamin-boost. mumma!!
 

jag toppade mina kokos, blåbär och bananpannkakor med keso, kanel, fikon, gojibär, hackat torkat fikon samt jordgubbar och apelsikskivor. och åh ja, det här var sanneligen kalasgott!  det bästa med dessa pannkakor är att, trots mindre ingredienser och snabb stektid blir en verkligen mätt och glad och redo för en ny dag. tips, tips och ha det fint! puss

om kolibrihjärtan och vissna liljor.

tisdag. och en taking-care-dag. förutom att vara ute och motionera i vårvinden ligger jag mest i vågrät position. läser, skriver, lyssnar på favoritmelodier och kikar på pretty little liars. har just börjat om på säsong ett och är tokigt fast!! och när det gäller musik, har du hört den här? känns oänldigt viktig. peppig! himla eminent låttitel dessutom.


och så har vi läsningen. i går gav mamma mig en alldeles ny bok jag dykt in i, och när den är utläst ska jag absolut berätta om den för dig. men först ska jag prata lite om förra månadens bok, april-boken. en ny favorit!!


vi är inte sådana som i slutet får varandra av katarina sandberg. känner ni igen titeln? det är håkan. fina, fina håkan och låten,
 nu kan du få mig så lätt. världens kanske mest melankoliska, pirriga, somriga låt.


cassiopeja svensson. så heter huvudpersonen. nyinflyttad till stockholm för att läsa juridik, ska leva på en ny plats fastän hon
har hemstaden tatuerad på underarmen. hon är bitsk, snabbtänkt och ständigt smått frustrerat på livet och världen. och kanske
är det grund av frustration som hon beslutar sig för att ta pianolektioner. att ringa numret på lappen i trapphuset. 


cassiopeja tänker instinktivt att det är hos en äldre farbror hon ska lära sig spela, men det är en ung och hejdlöst vacker casper hon möter när hon knackar på. och genast faller hon. börjar dagdrömma. glömmer studierna. glömmer allt. men så finns det ju ett problem. casper. har. redan. en. flickvän. 


men hur sjutton låter man bli pianofingrar som spelar så att ett kolibrihjärta slår 1260 slag i minuten? och vill man egentligen vara den andra? älskarinnan. den som han gömmer sig hos på dagarna, men inte på nätterna. 


det här var vad den här boken gjorde med mig:

♥ ännu mer trött på pojkar än vad jag redan är.
♥ inspirerad till tusen utav katarina sandberg som bara är ett par år äldre än mig. 
♥ sugen på att slå mig ner och skriva, skriva, skriva mest hela tiden.
♥ paris-förälskad på nytt. mest på grund av saknad. staden är nämnligen den som cassiopeja själv blev till i.
♥ studsig och längtansfull efter fler böcker utav den här nya favorit-författaren. det här var hennes debutroman, och jag hoppas det kommer minst tio böcker till. 

den här får fyra tekoppar av fem utav mig. jag tyckte väldans mycket om språket, jag flög liksom igenom boken och ville mest ha mer, mer, mer. och jag tyckte om handlingen också. den var både igenkännande på ett väldans välbehövligt vis men även på ett sätt som gjorde mig, om möjligt ännu mer kärleksförvirrad. hur om haver tror jag mig känna många utav er, ni som läser det här väldans bra nu och just därför tycker jag ni ska införskaffa boken bums. tips, tips!! puss

om tre picknickar och ett stressmoln.

måndag. och gissa vad det är dags för nu? summeringen utav min vecka genom instagram! nej, det är en tradition sedan länge och jag måste säga att jag verkligen tycker om traditioner, behöver tradtioner, eller snarare rutiner. inte för många, men bara så jag kan uppehålla vardagsbalansen. men nu tänkte jag berätta om dagarna då jag tappade den och föll, leende.


måndagen började soligt med en löptur, med fredagspodden i lurarna och nya skor på fötterna. och åh, vilken skillnad!! jag flög fram på mina asics i jämförelse med de mins tre år gamla nike-skorna jag ärvt utav min syster. 
 
därefter åt jag frukost, planerade, pysslade, pluggade och så småningom packade min kånken för att bege mig ut på äventyr.
 

så for jag och bästa elin ut på landsvägarna tills vi kom hit till denna magiska utkiksplats och gick upp på något som kan vara den största kullen i skåne! där vi sedan slog vi oss ner och smakade på sånt som fruktsallad, kokospankakor, knäcke, bire och
te och pratade under sommarvärmen. eminent bra start på veckan med en eminent fin favoritperson! 
 

och här har vi ett klädval från veckan. mina älskade vans, tunna byxor plus linne från hm, kofta från indiska, jeansjacka fyndad på södra esplanaden och brillor från vagabond. tisdag var lika med att övningsköra och åh, nu är det inte långt kvar!!
 

mellis gånger två. ni vet ju hur mycket jag älskat froosh genom mina dagar och nu när de nu fyllt butikerna med nya smaker så kan jag givetvis inte låta bli att smaka. apelsin, morot och ingefära. vilken kick! tips, tips! mellis två är vanilj-keso med apelsin och kokos med mera. mumma kardemumma!
 

veckans andra picknick var nog det bästa jag någonsin skulle kunna spendera min första maj med! feministiskt intiativ malmö hade nämnligen ett event i magistratsparken med en himla massa bra tal plus kvinnokören. världsmysigt, särskilt med min min malmöit favorit olga!!
 

men någonstans där började stressen. alla veckans bestyr har sannerligen varit världsbra men det där med att skynda fram och tillbaka på cyklen, passa bussar och hinna till tiotimmarsjobbet, svara på mail, ringa viktiga samtal och inte kunna sova ut gör
att jag blir så fysiskt utmattad att ingenting mer än tårar finns kvar. varnig, varning.
 

i fredags bjöd jag in ett gäng fina vänner på middag. lagade mat och bakade raw blåbärscheescake, sörplade rose och skrattade, fnissade och pratade ända in på sena natten. i lördags vaknade jag upp bredvid elin som spelade håkan på min gitarr och fyllde mig med världsbra positiv energi inför veckans sista jobbpass!
 
och hur avslutar men inte en vecka som denna som bäst om inte med en tredje picknick i s-t-r-å-l-a-n-d-e solsken mes världens bästa michaela, jordgubbar och bara ben!! vi spenderade nästintill sex timmar i pildammsparken och orden tog aldrig slut. fint. bra. välbehövligt. i dag är jag bränd på näsan och trokigt trött men lycklig ändå. maj!! åh, ha det fint! puss

söndagsord.

söndag, slut på veckan och innan klockan slår om till ny dag vill jag nämna några saker. 

 
det första är en varning. boka inte in femtioelva saker i din frankie daily jurnal för att sedan gråta okontrollerat sekunden du stiger ur porten från jobbet på valborgsmässoafton. ingen kan säga till dig att du borde plugga så mycket som möjligt, borde jobba så mycket som möjligt. utbilda dig och tjäna pengar. det är inte det livet handlar om. du ska må bra också!! le och känna hur vårsolen lyfter dig än att det snarare bländar dig på cykelturen hem. för inte är det värt en ända krona att må så dåligt som jag gör när stressmolnen skymmer solskenet och strålarna känns som blixtrar rakt in i ett värkande huvud.
 
det andra är att jag älskar er. kan man säga att man älskar någon man inte känner? jag vet inte. men så vill jag nästintill skrika när jag slår mig ner med en suck efter en alldeles för lång dag och läser om pepp och lyckorus i kommentarsfältet. mailen gör mig alldeles pirriga och det känns så himla dumt att jag jämt svarar flera veckor senare och jag vill att de som ej fått sina ord besvarade ska veta att ni kommer att få det. tids nog. jag vill svara bra. inte bara beta av. hjärta, hjärta er. 
 
det tredje är det där med prestation. jämt ska en bli bättre. jämt ska en kämpa. finns det grönare gräs så ska man ordna det. planetra om och fixa. men när är det bra då? när lutar du dig tillbaka och njuter utav det du har? det är en tankeställare som jag har fått i veckan. det är bra att vilja bli bättre. men inte på allt. inte i alla ens olika intressen och vardagligheter. andas, du är fin och bra och magisk. vad vill du att denna dagen ska handla om? att andas, njuta och leva? gör det! för om tio år kommer du sakna denna tiden, kalla den en enklare tid. precis som du gör när du tänker på när du var ett barfotabarn med bara blomster-bekymmer och skrubbsår på dina kinder.
 
♥ ♥ ♥ 

om sånt som vänskap och vitaminer.

frågelåda del ett.
 
On The Run | via Tumblr
vad skulle du säga dina talanger/din talang är?
 jag tycker att jag är bra på att skriva, bra på att prata inför en stor grupp av människor, bra på att fotografera och bra på att komma på roliga idéer för bestyr och liknande. det skulle jag säga är mina talanger!!

hur fungerar din sömn (har själv sömnproblem) när går du och lägger dig och när går du upp? tips för bättre sömn? åh, kära du. just de där frågerna har jag själv gett omvärlden de senaste dagarna. den här veckan har jag nämnligen tärt på mig något oändligt och jag lider just nu av en väldans sömnbrist. men något som då är bra är att analysera sin sömn. jag vaknar alltid vid ungefär samma tid, cirka åtta trots att jag somnar mellan elva och två varje natt!! alltså ska jag, från och med nu försöka att gå till sängs lite tidigre. vid ungefär nio. ett litet tips!

hur mycket jobbar du? jag är visstidsanställd, men jobbar väldig mycket extra utöver det. olika mängd timmar varje vecka men alltid ungefär fem dagar. det har dock blivit något för mycket den senaste tiden så nu tänker jag försöka korta ner tiden lite. så jag kan andas igen och hitta tillbaka till vardagsbalansen. 

jag trivs med självvald ensamhet (inte alltid såklart). men kan du också trivas i ditt egna sällskap? absolut!! i bland tänker jag att jag till och med trivs bättre i mitt eget sälskap än i andras. jag sätter något mindre krav på mig själv i mitt eget sälskap, och kan göra vad jag vill. dock behöver jag de där picknickarna, cafétimmarna, konserterna fyllda med dans och långa långa middagarna med vänner och familj för att göra stunderna med mig själv extra ljuvliga. jag tycker att det är oändligt viktigt att vara sin bästa vän, att vara snäll mot sig själv och göra saker för sin egen skull. tre saker jag inte varit vidare bra på sista tiden men något som hädanefter ska vara mitt livsmotto. 

äter du några mediciner/vitaminer? vilka isf? nej, det gör jag inte. i bland lyckas min vitamintokiga pappa lura i mig någon tablett med namnet "kvinna" eller "sport" men annars så låter jag gärna bli. om en bara är nyfiken så kan man lära sig hur galet mycket vitaminer det kan finnas i maten en äter. som i bär exempelvis. gojibär och mullbär. så är broccoli, spenat och apelsin också enorma vitamin-bomber. och när det gäller sådant försöker jag hellre hålla mig till rätt mat än till en massa piller. i så fall. 

Girls
favoritbok och favoritfilm? vilka böcker och filmer som jag kallar mina favoriter går alltid i perioder men just nu vill jag tipsa om små vita lögner (fransk film) i filmväg och när det gäller böcker tyckte jag väldans mycket om välkommen ut på andra sidan av annamaria jansson. tips, tips!!

förstår att du bot hemma. vad har du för ansvar/uppgifter? t.ex tvättning, städning eller matlagning. hemma hos familjen ingelsten har vi inte några bestämda ansvarsuppgifter. det faller oss alla ganska naturligt att hjälpa till. hur skulle det annars se ut, tänker jag? i bland jobbar jag tio timmar i sträck och har varken tiden eller energin att fixa fint här hemma, det vet min kära familj och då är det ingen som kräver det utav mig heller. jag tycker det är ganska självklart att jag ska städa undan efter mig, jag tycker om att hålla rent och fint i min omgivning, älskar oftast att laga mat och handlar gärna några kassar mat efter jobbet för mina pengar. jag är snart tjugo, det känns konstigt att någon ska behöva be mig ta ansvar, precis som det skulle kännas konstigt att inte få vila när jag behöver det.

har du många "ytliga" vänner eller få nära? för något år sedan skulle jag säkerligen ha svarat att jag har många vänner, som inte är mig så nära. men de senaste månaderna har de som då var ytliga kommit mig väldans nära och jag kan nog räkna cirka sju vänner som några jag verkligen kan lita på och som jag försöker träffa var och varannan vecka. kanske på grund av att jag vågat öppna mig mer, slappna av och varit ärlig med mina känslor. när jag har det jobbigt i livet som när jag mår bra och allting pirrar. det är fint. 

har du ett sparkapital? isf sparar du till något speciellt? ja, jag har sparat massvis det senaste året. dock sparar jag inte till något särskilt utan har mest sådant som lägenhetsdrömmen, helger i amsterdam och paris, nya skor och eventuella livsöverraskningarna i tankarna. kanske inte så konkret men väldans fint att kunna åka på den där resan när vännen frågar utan att behöva tänka på pengarna!

1994 | via Tumblr

vilka länder har du varit i? åh! klurigt! jag har åkt mycket skidor i både norge, italien, österrike och frankrike, varit en sväng i florida, spanien, egypten och så har vi ju ett sommarhus i kroatien. jag började tvåtusenfjorton i paris, har även besökt london och berlin. som nämnt många gånger föddes jag i singapore och därefter bodde vi i japan tills jag fyllt fem. under de åren vet jag att vi besökte thailand, indonesien och malaysia, men det minns jag ingenting utav. och så besöker jag köpenhamn några gånger om året också. det var nog det!

vad hände mellan dig och j? fattar om du inte är redo att prata om det men nu har det ju gått ett par månader. jag är, tyvärr inte redo att berätta om det som var vi ännu. jag har ännu öppna sår. vet inte hur dom blev till riktigt heller, vad som skav och hur det kom sig att jag inte insåg det som var. men det jag kan berätta är ju det faktum att han berättade för mig att han inte var kär längre, och att han inte hade varit det på ett tag. och i samma sekund sekund var det som om jag klev ut ur bubblan, andades ut och insåg att nej, vi passar ju inte alls i hop!! jag ville bara att det, kärlek, relation, att låta någon komma nära skulle fungera det här gången. och blundade för det faktum att jag egentligen inte mådde så bra i hans sälskap. åh. fan. jag skäms för hur fel det blev, och för hur jag blundade för det.

vilken är din favoritfärg? blå! som himlen, havet, mon-amie porslinet och midnatten. 

har sett förut att du köpt godis från renée voltaire. vart får du tag i det? har kollat alla hälsokostbutiker men hittar det ingenstans. jag har köpt från följande: life-butiken, coop, sf-bio och härifrån. det sistnämnda är ett tips!! puss

ph: weheartit.com

om att accepeteras och inspireras.

fredag. vinden blåser, solen lyser, helgen är här och våren pirrar. maj har börjat och jag tror det blir sagolikt. i dag tänkte jag egentligen besvara en väldans massa kalasfina fårgelåda-frågor men, med tanke på den diskussion som uppstått efter att lådan stängts kände jag att det var viktigt, är viktigt att jag slår mig ner här och klargör ett par ting först.
 
 
i ärlighetens namn kunde jag inte låta bli att känna mig väldigt ledsen efter att ha läst det som skrevs. jag kände mig analyserad och kritiserad och det gjorde särskilt ont eftersom det verkar vara att ständigt påstående att jag skulle vara en perfekt människa. felfri. utan smärtor, mörker och komplex. i bland får jag intrycket av att om jag är pepp är jag för pepp och om jag exempelvis delar min hjärtesorg är jag för depp. men jag kan bara vara jag, och det finaste en kan göra för mig då är att acceptera mig för den jag är.
 
generellt brukar man säga att det tar ungefär fem år att bearbeta och göra sig så gott som frisk från en grov ätstörning. jag är inne på mitt tredje år sedan mitt stora fall. jag får inte längre panikångest över mat, jag tycker väldans mycket om det jag ser i spegeln, jag blir inte nervös över bufféer och restaurangbesök, jag har inga bestämda regler över mina matval och jag tränar inte längre för att se ut på ett visst vis. men, i bland får jag ångest. i bland tar tankar på mat och träning upp alldeles för mycket tid och i bland glömmer jag bort vart gränsen går.
 
i bland är jag lite för tunn, i bland säger spegelbilden mig tvärt om. jag är alltså inte helt frisk ännu, och som jag nämnt många gånger förut är jag inte så säker på att jag någonsin kommer bli det och det sårar mig otroligt mycket att någon ifrågasätter min friskhet på ett så kritiskt vis när jag själv gör det varje dag.
men det finaste en kan göra är ju att acceptera. 
 
efter att jag och mitt ex gjort slut kände jag mig smutsig. historien bakom det kan vi ta en annan dag men hur som haver gick det ut över både min träning, mina matvanor och min vardag generellt, media-användning, musiken jag lyssnar på, kläderna jag klär mig i, umgänge och bestyr.
jag ville rena och rensa. bort med negativiteter och ersätta med sådant som ger mig positiv energi.
 
lugna spellistor byttes till dansa, lev och le.
bloglovin städades och jag gick i från att följa trehundra på instagram till etthundrasextiotre.
jag såg över min umgängeskrets.
jag bytte ut tre år gamla klänningar, fyllda utav mellankoliska minnen mot gråmelerat, prickar och tunna guldringar.
jag började gå tänkar-promenader i stället för poddpromenader och såg till att träna mer ute i naturen, med väl vald musik i nya hörlurar.
 
allt för att må bra, få mer lycko-energi och levnadsglädje några långa trassliga veckor.
 
och när det gäller maten så beslutade jag mig för att jag vill hålla mig till mat som får mig att må bra. det är min hälso-filosofi. en jag gärna tipsar andra om! men den måste vara individuell sådan. maten som får mig att må som bäst kanske inte får dig att må som bäst. och det handlar inte om att vara nyttig. finns det ens något som är nyttigt nu för tiden? mitt emellan femtvå och lchf, metoder och detoxer. 
 
när man växer upp och bor hemma väljer ens föräldrar vad som serveras. sedan vaknar man upp en dag och inser att man kan välja alldeles själv och börjar experimentera. jag tycker det är hur spännande som helst att prova nytt!  som rawfood exempelvis. det är ingenting jag håller mig till men som jag gärna provar. jag tycker att all mat som gjorts på fina råvaror och tillgatas från grunden tycker är alldeles fantastisk. hur häftigt som helst!

finns det ens något som vanlig mat? vem bestämmer vad som är nyttigt eller inte? alla kroppar är olika, alla sinnen är olika, alla behöver olika mycket utav varje vitamin. jag har en känslig mage, den tål lika lite kött som gröna äpplen. en annan kanske är glutenintolerant eller allergisk mot nötter. vi kan inte, får inte, borde inte jämföra oss med varandra och vad andra äter. vi borde inte analysera och kritisera för vi kan omöjligt veta hur deras kroppar fungerar, vilken mat de är uppväxta med och vad de favoriserar.
 
vi kan bara inspirera. vi borde acceptera.
 
bara för att en publicerar en bild på något ätbart betyder det inte att det är hela måltiden. de fanns kommentarer som gjorde mig väldigt ledsen. jag vill inte vara analyserad eller kritiserad, särskilt på grund av min historia med ätstörningar. ät vad du tycker om, när du vill, hur mycket du än är sugen på. acceptera att vi alla är olika och låt oss snälla vara så. 
 fotografi: jag

RSS 2.0