om meditation, tacksamheter och höstvindar.

onsdag.  tredje veckan i skövde och jag undrar var tusan min självkänsla har varit alla dessa år? med en stor ryggsäck fylld på tuffa erfarenheter kom jag hit. och ändå är jag förvånad över allt jag får. varendaste dag somnar jag i min dröm. den pågår hela tiden. allt här är som magi. känns som magi. och jag tänker ofta, förtjänar jag verkligen att ha det såhär fint?  ▼ 

men faktum är att det inte handlar om vad jag har, utan vad jag känner. tacksamhet. ett lugn. något har hänt. och jag älskar det. jag känner mig mer hemma här än någon annanstans. ❥ meditationen, människorna, plugget, boendet och bestyren.

och här kommer, någor försenat men traditionsenligt vykort från min andra vecka i skövde. den som handlade om plugg och plugg, att lära sig hantera stressen och cykla till skolan genom det som känns som de första höstvindarna. 


här är två vykort från mitt rum!! ser du kakelugnen? åh! drömmen. och i helgen dyker pappa upp! och då ska här minsann bli hemtrevligt på riktigt!! hyllor, ett nytt skrivbord och en skrivbordslampa vore väldans fint att ha!
 
cykelturerna till skolan kan vara bland det bästa av det bästa på dagen. höstenvinden och musiken i mina lurar som jag tyvärr tappade bort i den festliga fredagsnatten. turerna hem är också himla fina. att passera grindarna in till innergården. 

som vanligt äter jag gröt-frukost varje morgon. ekonomiskt och enkelt. men i bland lite jobbigt för min känsliga mage. är det någon filur som också lider utav IBS som har ett bra tips på vad som fungerar, tro? 


och så ett klädval. kappa från hm, linnet och byxorna likaså, på fötterna har jag vans och den stickade saken är från indiska. 
 
min superplugg-helg var så himla fin. jag hittar ju inte någonstans här ännu och därför kan inte gå mina tankepromenader om morgnarna utan tar cyklen istället. den här morgonen till ett litet berg där jag lät tankarna snurra bäst de ville. så handlade jag kalasfrukost på vägen hem. en himla bra start på dagen!!


resten utav dagen bestod utav plugg, plugg, långfika med fina klassisar och mera plugg. i söndags fortsatte på ungefär samma vis, och bästa stunden var när jag slog mig ner i äppellunden. solsken!! fast nu önskar jag mig faktiskt lite mer höstrusk. krisp och regn. eller vad säger du? berätta om ditt liv, dina känslor och dina höstönskningar. ha det fint! puss

om dagboksord.

2014-09-10.
jag hinner inte riktigt med. jag får svårt att andas. ett par morgontårar. stressen kan ta över mig. jag är ännu skör sedan stormarna krossade mig. hjärtat bultar så hårt så hårt och i bland önskar jag helst av allt att världen pausar ett slag, så jag kan kliva av och hämta andan innan jag fortsätter resa igen. en extra timma, en extra dag. lite mer tid att bara få andas. att bara få vara jag.
 
samtidigt som jag älskar livet här. så-att-jag-vill-spricka-fint är det. att cykla in mellan de små husen på min innergård ger mig lyckorus och min fantasiska klass med sina eminenta personligheter är alldeles sagolika och de bestyr vi drömmer om och planerar in, så som curry-kvällar, hemmafester i kollektiv, soliga fikastunder på rådhuset, yoga och bodybalance pass på staketgatan är just sådant som jag älskar, älskar, älskar. och ämnena är intressanta och jag får jobba världsmycket med mitt inre och mitt rum är som en länge efterlängtad högt-till-tak-och-kakelugn-dröm. har jag någonsin trivts bättre på en annan plats? nej. det känns inte så.

och någonstans där. mitt mellan ovisshet och lyckorus, rädslor och härliga bestyr. där går jag. hannahellenjosefin. under en höstsol med prassel av gulgröna lönnlöv under fötterna. på väg. vart jag ska vet jag inte. allt är ju så ovisst så ovisst så här i början. men jag är lycklig. pirrig. och jag vet i alla fall att den vägen jag går på, den är alldeles på pricken rätt för mig.

fotografi: jag

och plötsligt så kallar jag det här mitt hem.

fredag. och som vanligt slås jag över hur det känns som om det var en öändlighet sedan jag för allra första gången kom hit till skövde.  ❥  mina dagar rullar på och i takt med att sensommar blir till krispig morgondimma och att-knyta-halsduken-ett-extra
varv när jag flyger fram genom lövtäckta gator på cykeln till skolan så känner jag mig bara mer och mer hemma här.


jag har fått nya vänner, nya rutiner, nya vanor och nya sätt att få lyckorus på. vilket känns så underbart, underbart bra. och åh, jag behövde sannerligen en nystart. en ny plats. en ny tid. något annat än det som var.
 
dagarna är långa, långa och supersociala och den ända stunden jag egentligen har för mig själv, med mig själv, med mitt eget lugn är morgnarna. med fin musik, serier, plugg till pianomelodier och frukosten, såklart!!

som den här veckan består utav fiberhavregrynsgröt, kokad med banan och russin. enkelt, ekonomiskt och himmelskt gott!!


och som alltid dricker jag te. just den här morgonen sörplar jag ett organiskt relax-te från pukka, med smak av marshmallow root, fennel, chamomille. en lite annorlunda och himla spännande sort som både smakar och gör gott. tips, tips!!
 
så toppar jag gröten med banan,  kanel, valnötter, mandlar och mandelsmör som jag ä-n-t-l-i-g-e-n hittade på ica här om dagen. åh, nu börjar mitt lilla skafferi äntligen bli lite mer bekant. det där med maten är nog bland mitt allra svåraste här. hur köper en ekologiskt och ekonomiskt på samma gång, tro? klurigt. nåväl, ha en världsin fredag!! puss

om äppellunden, krispiga morgnar och solskenshelgen.

tisdag. och plötsligt så har allt som känts ovisst och l-ä-s-k-i-g-t blivit till bland det bästa jag vet. min nya stora klass, mitt nya rum, mina vardagar, skolan och skövde och känslan av att det är i här jag ska befinna mig i tre år nu. plötsligt känns det inte så väldans konstigt längre. det känns bara bra. världsfint, till och med.


lite mer än en vecka har gått sedan jag kom hit. vykort ett är i från precis den dagen. det är mamma på bilden, en timma senare var alla flyttlådor på mitt nya sovrumsgolv och mamma och pappa kramade mig tårögda hejdå. med en ny spännande känsla i kroppen for jag sedan för första gången igenom min nya stad, på mormors gamla cykel, rosa och mötte åtta nya klasskamrater för pubb-häng. en sådan tokigt fin start! vykort två visar min första frukost i mitt nya hem. det var måndag. min första skoldag. kanske den längsta dagen jag varit med om, någonsin!!
 

vykort från en fika med en ny vän. vi slog oss ned på café rådhuset, mitt under den varma höstsolen, fikade på hembakat och andades ut efter ett gäng hektiska dagar. det är tokigt hur många bra och härliga personer en kan lära känna så snabbt!!  i min klass är vi femtio som alla är så snälla, öppna, unika och härliga, och min inneboende-kompis klara är världens bästa att dela lägenhet med och alla andra fina filurer jag fått lära känna har lärt mig att redan älska mitt nya skövde-liv till tusen.


en soligare dag såg jag ut såhär. i klädd slitna jeans, vans, elle-tröja från second hand och mina bästa elefant-örhängen.
 

ännu en frukost. den här gången med mitt bästa höst-te från garant, som är ett grönt chait-te. såklart. samt solglimtar i ett utav
de älskvärda äppelträden som blommar på min lilla innergård. i söndags kväll bjöd vår granne mig och min lägenhets-kompis klara på äppelpaj gjord på just dessa. åh. så galet, galet gott!!
 

ännu en vy från min innergård och ännu ett jag. hela veckan var fylld utav olika aktiviteter. jag hängde på international speed-friending, utomhusbio, förfester och en himla massa andra festligheter. och även fast det gjorde en alldeles slut-i-rutan-trött så var det så himla värt och roligt på samma gång. 
 

fredag, och när jag väl kom hem från skolan och olika aktiviteter var energin som bortblåst. och vad passar sig inte bättre, och viktigare då om inte ett mellanmål! frukt, te och müsli med mandelmjölk. himla enkelt men himmelskt gott. sedan, om kvällen var det dags för kräftskiva, följt av förfest och kår-klubb. så himla studentigt! så himla mycket vin! så himla roligt!
 
på lördagen for jag hem till lund för att få hälsa på familjen och packa i hop lite fler ting att pynta mitt nya rum i skövde med! mitt på stortorget föll jag minsann några lyckotårar när jag sprang på min saknade michaela som spelade med sin orkester, för mänskliga rättigheter och kärlek i samhället, ungefär. så fint!


så lunchade jag och mamma på mitt nya favorithak, inkognito. är du i lund, gå dit bums!! hittills har jag provat mitt-i-naturen-foccacian samt den vegetariska pajen. mumma kardemumma, gånger tusen!! 
 
och efter några timmar pussade jag mamma hejdå för studen och mötte sedan upp ebba för fika!! äppelpaj på ariman och eko-jouice med smak av grapefrukt plus peppande prat på en uteservering var precis vad jag behövde för att hämta andan, efter en världslång intro-vecka! om söndagen for jag hem igen. och nu är redan plugget, hösten och a-l-l-t-i-n-g, egentligen i full gång och det är väldans slitsamt men kalasroligt på samma gång. åh. ha det fint! puss

▼ om den studentvänliga höstgröten.

söndag.  och efter en lång och dansant fredagskväll, som ett fint och festligt avslut på en intensiv introvecka på högskolan tog
jag i går tåget hem för en snabb visit i mitt kära lund. att komma hem igen efter en vecka - som känts som tre - var sannerligen en himla märklig känsla. allt var som förut, men kändes alldeles annorlunda. jag bor någon annan stans nu. 


och jag kan nästan inte säga vilket ställe jag trivs i bäst. vilket är väldans skönt eftersom veckan varit fylld med känslostormar
på grund av saknad till allt som är tryggt. mamma, pappa, min lilla by på landet och mina bästa caféer i staden. 


nåväl. mer om introveckan, de snurrande tankarna och saknaden en annan gång! nu är det morgon och dags för dagens absolut bästa måltid!! frukost! och vad är inte en bättre höst-frukost än gröt, gröt, gröt!!


fiberhavregryn kokad med en halv banan, kardemumma, vaniljpulver, pumpafrön samt torkade aprikoser. toppad med kokos, hasselnötter, russin, resten utav bananen, björnbär från trädgården, kanel och mandelmjölk. 


väldans gott!! särskilt tillsammans med en kopp grönt chai, från märket garant som är mitt absolut bästa och student-ekonomi
-vänligaste just nu samt en proviva-shot. mumma kardemumma!! om bara några timmar ska jag hoppa ombord tåget igen och plugga hela vägen till mitt andra hem. åh, vad märkligt det känns att bo på två ställen!! ha det fint! puss

om den sista veckan innan äventyret.

onsdag. kväll. i skövde. i min nya stad. det är fjärdje dagen här och i går var jag med om min allra första föreläsning! nu vet
jag precis vad det är jag ska pyssla med ända fram till oktober, och det känns så väldans skönt att veta. mitt i allt ovisst finns
det plötsligt lite koll. lite kontrol. och åh, det är så oändligt efterlängtat.  ❤

fyra dagar alltså. och allt känns fortfarande tokigt nytt. en finner varken ork eller tid att samla tankarna och i-n-s-e. motvilligt packar jag upp mina kartonger. som om jag inte riktigt beslutat mig för att vara här. samtidigt som jag ler med hela själen när
jag cyklar till skolan genom höstlöven som äntligen börjat falla till marken. vemod, är kanske vad en kallar det.

nu tänkte jag bota min lilla saknad, och längtan med att berätta förra veckans vykort genom instagram. om söndagen bytte jag och allra käraste syster rum. med den allra mjukaste sängen, tända ljus i fönsterkarmen, spegeln med guldram, kristallkronan i taket, stringhyllan och vyn ut mot de blommande äppelträden trivdes jag sannerligen finfint i mitt nya rum!!


två små vykort från en sjuklingsvardag. att vara sjuk var som nämnt väldans välbehövligt. och trots att det ibland var oändligt
trist och superjobbigt med en svidande hals och ömm kropp så är jag faktiskt tacksam för det där tre veckorna utav sjuligheter. utan dem hade jag minsann inte orkat dansa runt i min nya stad så som jag gjort hittills!!
 

när en är sjuk kan en minsann äta precis hur tokigt som helst. vill magen och halsen ha snälla, mjuka och svala ting så ska den bestämt få det!! som kall risgrynsgröt, exempelvis!! med mandlar, russin och mandelmjölk. kanske kan tyckas tokigt i augusti men åh, så oändligt gott! och alla vet ju hur jag älskar allt som hör julen till. (längtar).

vindruvor plus raw-bite samt en sjukling i sitt nya rum. 


molly. det där är dock en saknad som inte går att bota. jag längtar till tusen efter charlie och molly. och att få gräva ner näsan
i en mjuk och spinnande kattpäls. åh. och på vykort två syns en bra tidning, en stor kopp te, en stickad polotröja och min nya kurslitteratur! happiness, heter boken! så bra, så bra.
 
på torsdagen mådde jag ä-n-t-l-i-g-e-n bättre och fick finbesök av bästa michaela!! vi spelade kubb, lagade mat, drack vin och spelade gitarr på altanen och hade slutligen en världsfin sleepover med tv, naturgodis och prat, prat, prat. underbart. ovan syns min torsdagsfrukost bestående utav yoghurt, smörgås, gul kiwi och te.

samt ett vykort från mitt nya favorticafé i lund, inkognito! här åt jag fredagslunch med elsa. ❤ hon tog ceasarsallad och jag åt vegetarisk paj, inluderat sallad och ratatouille!! så galet, galet gott. bor du i lund så rekommenderar jag att du går dit bums!! 

och här är ännu en frukost! smörgås, plommon, en kopp med fil, banan, kokos, kanel, russin och mandlar plus största koppen chai-te. en nästintill oslagbart god kombination!! och som vanligt blir allting lite godare i favoritporslin. ❤ ❤ 


 efter att ha packat ungefär hela dagen var det fantastiskt välbehövligt att få möta upp michaela igen, och dricka vuxenläsk på café ariman om lördagskvällen. om fredagskvällen hade ebba varit hos mig på kvällsfika och med både hennes och michaelas peppande ord i mina tankebanor var det väldans orosfritt som jag reste till min nya stad om söndagen. och redan samma kväll mötte jag upp ett gäng nya fina klassisar för vin och burgare. lättnad. tusen kramar, och ha det fint! puss 

om dagboksord från något nytt.

▼ ▼ ▼ ▼ 

första september. och det känns som flera dagar nu. men det var bara en komma fem sedan jag kom hit.

till skövde. till mitt nya rum. till mitt nya hem.

här ska jag bo nu. plugga. leva. fika. hänga på pimms. på biblioteket. på campus. gå på yoga på gymmet som jag bor granne med, äta frukost på min världsmysiga innergård och dricka kvälls-te med min nya fina rumskompis klara. i mitt rum finns en kakelugn och ett fönster som vätter ut mot äppellunden. och jag grät när jag packade in alla mina kläder i garderoben.

saknad. längtan.  

ena sekunden känns det som om jag skulle kunna packa ner allt i flyttlådorna igen och springa hem med allt i famnen. hem. till tryggheten. mamma och pappa och vårt lilla hus på landet. till matbutiken igen. där ingenting händer men där allt känns varmt och bekant. och andra sekunden känns det här så fantastiskt s-j-ä-l-v-k-l-a-r-t. och jag är imponerad utav hur mitt livs alla berg-och-dalbanor har format mig till den väldans starka versionen utav mig jag nu inser att jag blivit. modig. självständig. tryggheten finns i mig. och även om den blandas utav saknad och längtan så är även den faktist också självklar.

 

jag kommer klara det här. det här kommer att bli bra. trots allt nytt

och främmande

och stort

och skrämmande

är det precis vad jag insett i dag.

fotografi: jag


adjö till allt det gamla.

lördag. och vad gör man egentligen åt en pirrig mage och ett hårt bultande hjärta? att härda ut är inget jag lärt mig leva med. i stället pratar jag, packar, skriver, planerar, googlar och försöker få ordning på allt. jag är exalterad till tusen! samtidigt som jag sannerligen också är skakiga-händer-nervös. det är flytten jag pratar om. livet tvåpunktnoll. 
 

imorgon rullar bilen till skövde. och fastän jag säkerligen kommer komma hem och hälsa på himlans ofta, fastän jag redan har ett fint gäng fika-filurer som väntar och fastän jag har hel vecka framför mig med en väldans massa välkommnande aktiviteter och annat kalas så känns det ändå lite som ett a-d-j-ö. ett adjö till allt det gamla.


och för precis en vecka sedan sa jag adjö till något som sannerligen varit en superstor del utav mitt liv här hemma. mitt rum!! tjugo kvadrat. min lugna oas. sex år utav minnen. en plats där jag har pussat på pojkar och brunchat med favoritpersoner, fällt vattenfall utav ångest-tårar och skrattat mig så lycklig att magen krampat i flera dagar efteråt.
 

lite såhär såg det ut. på vykorten ovan syns sov-delem med sängen, min favorit-lampa från myrorna och min älskade mumin-poster samt soff-härnan med kuddhavet och stringhyllan. 


och här är mitt lilla kontor, skulle man kunna kalla det. längs bak står en stor hylla med magasin, kokböcker, lite porslin samt min kära vinylspelare som, tillsammans med tallest man on earth, bon iver och she & him ska få följa med till skövde!!


på skrivbordet kunde det se ut lite såhär i våras. skrivblock, ritblock, kollageblock, plåtburkar, ljus och blommor i massor.


och när jag bjöd på brunch kunde skrivbordet förvandlas om till ett matbord. alltså, hejja ikea för deras ultimata designa-själv
-skrivbord. elefant-kudden är en inredningsfavorit från svensk tenn som jag fick i julklapp av mormor och morfar.


nu ligger jag i min systers gamla säng och ser ut över mitt nya rum. samma prylar och ting men ändå alldeles anorlunda. lite mindre, men mycket mysigare! det ska bli fint att komma hem till det här, tänker jag. 


numera är det min allra käraste syster som bor i det där rummet. och, det känns faktiskt inte sådär sorgligt som jag trodde det skulle göra. inget utav det som förändras nu känns egentligen inte ett dugg sorgligt! bara bra, bara dags. jag är redo nu!! redo
för nytt!! redo för att säga adjö till allt det gamla. jag önskar dig en världsfin lördag! puss

▼ precis som du är.

mitt bland instagram, bloggar och facebook, mitt bland att vara liten, stor och mittemellan, mitt i livet. där finns det viljor, där finns det ideal, där finns det ramar och mallar och fördomar och regler. allt är saker som drar en åt olika håll. och om du inte tror att du är bra precis som du är så utan ständigt strävar efter mer eller något annat så orkar tillslut inte kroppen, eller själen med längre. du kan aldrig bli bäst i världen på allt, med fel glasögon ser du alltid vackrare människor, större äventyr, bättre framgångssagor, borden, måsten, krav på andra sidan häcken. och det tär på dig.

 
men om du vaknar varje morgon med förståelsen och insikten om att DU är fantastiskt bra PRECIS SOM DU ÄR och att det du är - det är BRA NOG! you are good enough. om du vaknar med detta i dina tankar, går igenom dagen med detta i dina tankar, passerar reklam, kommentarer, människors konversationer, reportage på tv, fotografier på instagram, delningar på facebook och bestyr på bloggar med detta i dina tankar så kommer du kunna ta in allt som inspiration, eller bara som något vackert att se. du kommer lättare kunna vända på huvudet åt sådant som du känner berör dig fel, ger dig fel intryck och sprider fel ideal, du kommer kunna rycka på axlarna åt kommentarer och du kommer kunna se dig själv i spegeln och tänka "vad härligt att jag är jag" och inte önska att du var någon annan, ens för en sekund.

detta är ett recept på lycka, ett recept på att finna tillräcklighet, balans och energi, på att släppa åtminstone hälften utav vardagsstressen och finna ett sätt att lättare kunna luta sig tillbaka i stolen vid frukostbordet och slappna av ett slag, innan du stressar vidare till skola eller jobb.
 
detta är ett recept jag tror på. det är ett recept som känns logiskt. men jag vet att det även är ett recept som kommer att kräva energi, en stor envishet och att jag måste ta fram den där självdisciplinen som har varit så destruktiv mig mig så många gånger, slåss och kämpa och vända den till något bra.

jag har inte provat det här. jag har inte sagt till mig själv: "du är bra nog" varje dag. jag har inte burit med det i mina tankar när jag tagit in all information media och människor sänder mig. men jag har varit hemma sjuk i tre veckor nu. för kroppen orkade inte bära mig längre. jag tog det inte lugnt. jag lät mig själv inte luta mig tillbaka, andas och ärligt säga att jag är bra nog. jag är bra nog. så det kanske är dags nu. på tiden. på tiden att tro. på tiden att vara snäll.
 
så jag tänkte prova. och det tycker jag också att du ska göra. tillsammans. tillsammans säger vi till oss själva och varandra att vi är bra nog. YOU ARE GOOD ENOUGH. och så tror jag minsann att vi kommer lära oss att både rycka på axlarna och inspireras utan att tappa tron på att det vi är, hur vi är, hur vi ser ut och det vi gör är tillräckligt.

är du med mig? vi provar! vi har inget att förlora, det finns inget negativt med att vara snäll mot sin kropp och själ. för det är sannerligen dags nu. jag ser det överallt. hur vi inte bara bryter ner oss själva, utan även varandra med våra borden och måsten och stirriga blickar som ständigt kikar över häcken för att se om det inte finns något bättre där ändå. 

 

det är dags nu. det är dags att bli good enough. puss

ph: pinterest.com


❥ om raw-bollar, tumblr och höstpirr.

onsdag. och jag blir liksom aldrig frisk. himla frustrerande. men välbehövligt. och rofyllt. rofyllt att få koppla av innan allt det där stora börjar. flytten. en ny skola och nya människor. att fylla tjugo. att boxas mot hjärnspöken och att plugga och att skratta och att ha en så himla guldig höst. precis sådär fin som hösten alltid är. 
 

för jag tänker mig nänligen att den här hösten ska bli magisk. jag har inte tänkt hur. jag bara känner det i hela kroppen att det kommer bli så. spännande. pirrig. mysig. caféhäng och prassel under fötterna. bara det är magi för mig.


så, till höstens alla myskvällar och fika-dejter och taking-care-days och förmiddagsfikor kommer här ett litet recept-tips på de raw-chokladbollar jag gjorde här om dagen. du behöver: dadlar, gojibär, hasselnötter, kokosflakes 


varenda gång jag gör raw-bollar är det som experiment. jag tar vad jag finner i skafferiet och mixar. punkt. därav kan jag inte dela med mig utav exakta mått, men kombinationen!! den är himmelsk.

de här kan nog vara bland de absolut godaste och mest choklad-smakande raw bollarna jag skapat! tips, tips alltså! nu ska jag fortsätta kurera mig med serier, inspiration, te och sömn. förresten så har jag skapat mig en alldeles egen tumblr nu! du finner mig på hannahellenjosefin.tumblr.com. har du en tumblr? berätta! dela! tusen kramar, och ha det fint! puss
fotografi: jag

om en himla massa sjukligheter.

måndag.  och så är det dags igen! för måndagstraditionen! summeringen utav min vecka genom instagram, där jag som alltid finnes som @_hannahellen. förra veckan hade jag varken tillräckligt många vykort eller tillräckligt mycket energi för att följa traditionen men i dag, i dag har jag inte mindre än tjugofyra vykort!! en himla massa sjukligheter alltså.


nummer ett. allra käraste syster under en kvällspromenad. hon är så himla härlig. rolig och tuff, säger i från, struntar blankt i ideal och håller mig ovan ytan. mitt lilla ankare, som jag kommer sakna dig. nummer två. en plaza och frukost.
 

nummer ett. favoritfrukost igen! den som består utav keso blandat med allt som är kalasgott så som torkad frukt, nötter, kokos och jordgubbar samt knäcke, nektarin och en kopp te. nummer två. mitt rum, eller rättare sagt: det som var mitt rum.


nummer ett. min första sjuklingsdag. jag fick så oändligt ont i ryggen och bröstet att vi, tillslut fick åka till kvällsmottagningen för att undersöka saken. det var turligt nog ingen fara och med ett nytt magasin och choklad kändes allt mycket bättre. nummer två. ett leende jag fångade ett par dagar innan. mitt! sådär vill jag alltid se ut från nu!!

nummer ett. en knyttig mellis för en knyttig varelse. froosh!! så himal gott. nummer två. mitt rum igen, fast nu är det inte mitt rum längre! i går tog nämlgen familjen slutligen tag i det stora stora projektet och flyttade över allt som är mitt till jennys rum och allt som är jennys till mitt. och det blev k-a-l-a-s-b-r-a! 

nummer ett. tända ljus i mitt gamla rum. anledningen till att vi bytt är att jag inte längre behöver ett så stort rum som jag hade eftersom jag flyttar till skövde på söndag! åh, så pirrigt det känns! nummer två. rawbollar! kakao, dadlar, gojibär, vaniljpulver och pumpafrön och mandlar. så rullade jag dem i kokos. mumma kardemumma!!


nummer ett och två. gröt med björnbär och banan, russin och nötter, kokos och kanel. himmelskt gott. till det dricker en liten sjukling som jag helst största koppen te och en liten proviva-shot. 
 

nummer ett. charlie. alltså åh, vad jag kommer sakna mina katter. det finns få saker helar mig så mycket som att få gräva ner ansiktet i en fluffig kattpäls. och när de spinner, och stryker sig mot benen, och hoppar upp i sängen när tårarna rinner. kärlek
i mängder. nummer två. morgonrufs. 
 
nummer ett plus nummer två visar ännu en gröt!! den här gången med äpple, kanel, russin och mandlar. typisk höstgröt skulle jag vilja säga. så drack jag te och läste några sidor ur hallonbäcken innan jag bytte till modern family. 


nummer ett. frusen i polotröja. nummer två. en åh-så-fin sensommar glimmande utanför mitt fönster. allt är fortfarande grönt men, visst är det något nytt i luften nu? något höstigt? krispigt? älskar det.
 

nummer ett visar den här frukosten och nummer två visar vart jag spenderat min senaste vecka. sängen. när jag tittar på bilden tänkar jag att jag skulle kunna sammanfatta veckan med följande tre ord: brödsmulor och kattgos och serie-maraton.
 

nummer ett. min absolut bästa tekopp under dagar som dessa. superstor och med plats för mängdvis med vatten, ingefära och honung. nummer två. solkyssar och det rufs som skapas när man haft hästsvans sju dagar i rad, minst. 
 
och sist, men absolut inte minst!! ovan syns pappas äppelpaj som han bakade med morfar när han och mormor kom på besök i fredags. himmelskt gott. när det gäller kombinationen äpple och kanel älskar jag nog allt. som paj, bullar, gröt och té. nummer två är det sista fotografiet från mitt gamla rum. nu sitter jag i mitt nya, kikar på serier och äter soppa. kryar. ta hand om dig, ge dig själv en klapp på axeln, unna dig njutning, unna dig leenden. och ha det fint! puss

▲ om en önskelista.

gissa vad som händer den tjugoåttånde september?

 och nu är jag minsann ute i god tid!! om jag får drömma är det här vad jag önskar i tjugoårspresent!!

josefine jägers nya kokbok, hello green / voulspa-ljus i höstvänliga färger och dofter / halsduk, klocka och ryggsäck och från urban outfitters / skor från  & other stories / salladsskål och galgar från åhlens / poster från rifle paper / lyckta från lagerhaus
/ mugg, videung av elsa beskow / kudde elefant från svensk tenn / vintage-fåtölj i guld / shoppingtur-och-fika-dag i göteborg med mamma / rosa kudde från hm home. fast kanelbullar och kramar går också kalasbra! ta hand om er! puss
kollage av mig.

▼ men i bland glömmer jag bort att fokusera på det fina.

lördag.  och jag är sjukling för tolfte dagen i sträck. men vet du? nu känner jag det på mig. jag känner på mig att jag minsann snart är frisk. och åh, som jag längtar! efter fina klädval, efter cafébesök, efter att införskaffa fina skrivblock inför skolstarten
och vara ute i den där sensommarluften som doftar så ofantligt gott genom mina spetsgardniner.

under den här bilden stod det något annat förut. men det tog jag bort. det var himla dumt skrivet och jag vill tacka anonym för hennes kloka tanke. i stället för att fokusera på det som är svårt borde jag kanske fokusera på det som jag applåderar mig själv för! som den där världsmysiga stunden i soffan med en ny tidning och ett gäng goda rutor frukt-och-mandel-choklad! eller att
gå ner till köket efter en lång dags vila och få smaka på äppelpajen som morfar och pappa gjort!! (den var himmelsk).
 
för i bland är det faktiskt himla mysigt att vara sjuk. när halsen inte ömmar och huvudet inte dunkar så njuter jag utav att unna mig njutning. utav att pyssla om och ta hand om mig. för det är ju precis sånt jag behöver nu. det är världsviktigt.

under mina sjuklingsdagar vill jag äta snälla saker. gärna sånt som är lent och varmt och smälter på tungan. som idag, när den potentiella halsflussen äntligen hade gått ner, då! då är en gröt kokad med russin, päron, pumpafrön, honung, vaniljpulver och kardemmumma otroligt snällt och gott! särskilt i hop med största koppen te.

toppad med soyamjölk, mandlar, kokos och plommon. nu tänker jag fortsätta med mina sådant-jag-gör-när-jag-är-sjuk-bestyr!
det vill säga att dricka ingefärs-te och varva big bang theory med modern family samt lyssna på mina nya bästa spellistor och varva pinterst med weheartit. fast mest skratta åt sheldon cooper. ha det fint! puss 
fotografi: jag

▼ ▼ ▼ ▼ ▼ ▼ ▼ ▼.

alldeles snart september. och höst. min allra bästa årstid.

jag längtar efter prassel under fötterna
efter morgonlöpning i krispig dimma.
efter att palla äpplen från träden och hoppa i lövhögar precis som när jag var liten.
efter lager på lager i klädval, stickat, ragsockar och guld och vinrött i massor.
efter rykande soppor utav pumpa, tomat och kantarell.
efter att toppa frukostgröten med björnbär från riset i trädgården.
efter långa långa cafébesök, inkluderat chai-te och morotsbiscotti.
efter promenader genom guldiga skogar och spöklika ängar.
efter kanelbulle-bak och min tjugonde födelsedag.

vad längtar du efter? berätta! så gör vi en lista i hop. ha det fint! puss
kollage av: mig.

jag tar upp kampen igen. förhoppningsvis för sista gången.

mina sjuklingsinsikter nummer två. kampen.

 

så fort jag lär mig sluta mäta all min mat med decilitermått.

så fort sommarlovet är slut och rutinerna med träning och måltider kommer tillbaka igen.

så fort jag känner mig stark nog att kunna stötta och hjälpa andra.

så fort jag börjar tredje året på gymnasiet och ser frihet som den största guldmedalj en kan tänka sig.

så fort jag ser honom på skolgården med morgonrufsiga lockar och hasselnötsbruna ögon och ett leende som är riktat mot mig.
så fort min kontakt på b.u.p. säger att nu klarar du dig nog själv.

så fort jag får chansen att skåla i vattenfyllda-vinglas med mina vänner som säger grattis, grattis, tusen grattis om och om igen.

 

så fort det där händer kallar jag mig frisk. så blixtsnabbt fort hoppar jag av kampen. för jag tänker att det finns väl inget friskare än det här nu? det finns väl inget liv helt fritt från kontroll och regler? från matrelaterad ångest och en mindre panikattack när en missar träningen?

jag blir kär i pojken med lockarna. vi blir i hop och redan efter en vecka gråter jag i carolines säng för jag är så rädd, så rädd för att någon ska komma mig nära. så rädd, så rädd för att någon ska få röra om i den så fint ihop-limmade vardag jag alldeles nyss reparerat åt mig själv så rädd, så rädd för att någon ska få veta allt om allt och se igenom mitt skinn.

 

men vi håller i hop. i åtta månader. sedan tar det slut i en park mitt emellan våra hem och jag cyklar lättad i från vår mötesplats för nu ska jag få göra fint i mitt eget liv igen. träningsdagarna ska få vara klistrade i kalendern igen. är det träningstisdag så är det. och jag kan få göra min egen frukost i stället för att någon gör den åt mig och jag får låtsas att jag blir glad fastän hela min kropp skriker nej-jag-kan-inte-äta-det-där-nej-nej-nej.

 

när vi gör slut är det augusti. det tar ett par månader utav funderingar och tankesnurr innan jag förstår att det kanske inte bara var hans fel ändå. det kanske inte bara var mig det var synd om när stressen och pressen kom över mig och jag låg gråtandes på golvet i panik och kunde inte andas för att allt gjorde så ont. kanske var det inte bara han som hade svårt att släppa sina rädslor. kanske har jag rädslor som jag inte ens själv förstår att jag har. kanske. kanske.

efter att allra käraste syster sett sorgen i mina ögon går jag till unga vuxna och pratar om kontrollen. om ångesten. om det där med att jag blir så stressad när jag inte får träna som jag vill och äta det jag vet är o-k-e-j mat. och mitt i ett utav våra samtal inser jag att jag kanske inte är frisk riktigt ännu. och vi pratar om det. och jag jobbar på det. och jag känner mig friskare. och starkare. och sedan pratar vi om kärleken och så är den lilla kampen förbi.

 

jag träffar ett par nya hasselnöts-ögon i slutet utav december och i början är han det absolut finaste jag någonsin mött och jag är så nykär-pirrig-förtjust-aktig att jag vill göra allt, allt, allt för att vi ska vara en enighet så länge som det bara går. tillsammans äter vi bland tända ljus mitt i natten och han lagar spagetti och köttfärssås trots att jag sagt att jag inte äter kött och vi äter ute varje helg och han som är självutnämnd hamburgar-expert steker två stora till mig och kommenterar när jag inte äter upp och jag försöker lite till och han applåderar när jag, hans ord: vågar. träningen hinner jag inte med för det tar en timma från mitt hem till hans och vi är alltid hemma hos honom för han har egen lägenhet och bor i stan och jag vill så gärna att det ska fungera så jag gör ju allt, allt, allt.

 

i slutet av februari tar det slut. jag känner mig så sviken utav honom, utav livet, utav allt att jag går hem, springer en mil och äter inte förrän jag håller på att svimma. därefter börjar projekt: göra-sig-av-med-allt-som-är-honom vilket inkluderar spellistor och parfymer men även all den där spagettin vi åt, och köttet. och de där förträngda träningsdagarna gör mig så illa till mods att jag kallar mig själv ett träningsfreak och skapar mig själv den där lilla världen igen. med regler och rutiner och att bara följa träningspersoner på instagram och bloggar. och det är roligt! peppande! jag är lycklig! och det är så himla skönt att inte tänka på hur illa han gjorde mig och i stället bara träna och känna sig supersund.

 

tills den dagen allt kommer i kapp mig. och jag börjar om precis som på hösten igen. sorgen i mina ögon går inte att blunda för. jag pratar med någon och kommer till samma insikt igen. kanske är jag inte riktigt frisk ännu.

 

och så har det hållit på. då och då kommer jag till insikt om att nej, jag kanske inte är riktigt frisk ännu men lika snabbt som jag har tagit upp kampen igen har jag lagt ner den för något annat har kommit i min väg. är det inte ett par hasselnötsbruna ögon så är det ett körkort eller en stressig jobbvecka som tar upp mitt fokus.

 

och nu är mamma och pappa är övertygade. jag ligger inte hemma med feber den nionde dagen i sträck för att jag blivit smittad utav något virus eller fått en nysning i ansiktet eller något annat som framkallar en smärre influensa. nej. jag är sjuk för att det här var det ända sättet min kropp och själ kunde få mig att stanna upp. slappna av. vila. tänk över ditt liv, din vardag, dina rutiner, dina krav, dina regler och idéer. ta hand om dig själv.

 

trots en ljuvlig sommar med stockholmsvisit och dagar i mitt sommarparadis, otaliga mängder havsdopp, grillning på stranden, loppisfynd, utflykter, hängmatteliv och biobesök så har kraven och reglerna ständigt legat grävande i bakhuvudet. och nu, när allt jag orkar göra om dagarna är att blunda och filosofera, lyssna på podcasts och variera att kika igenom instagram med ett modern family-maraton så har jag sannerligen insett att ja. det har rätt.

 

det finns en kamp att ta upp igen. jag har krigat och slagit ut många hjärnspöken genom åren, men inte alla. det finns några kvar. några som säger till mig hur jag ska leva mitt liv, hur jag ska se ut och vad jag ska och inte ska äta och hur jag ska och inte ska träna. så jag vill berätta att nu tar jag upp kampen igen. förhoppningsvis för sista gången.

 

för aldrig mer ska jag vara anledningen till min egen sorg. adlrig mer tänker jag låta demoner, monster och djävular göra mig sjuk igen.

 

det här var sista gången. 

fotografi: jag