När började du få din ätstörningar? Och vet du varför? Jag fick mina första problem hösten 2008 då jag startade min första blogg, såg på tv-program om skolmat som äcklade mig och tappade bort mig med att vara fjorton och inte veta vem jag var. Men det har aldrig varit så grovt som i höstas och det började med att jag ville gå ner i vikt.

Hur gammal är du? Sjutton, fyller arton mot slutet av september i år vilket känns både kul och läskigt på samma gång.

Har du någon kontakt med bup eller andra ätstörningskliniker? Som jag har uppfattar det har du inte det, men varför isåfall? Jag har faktiskt ett inbokat möte med BUP samt en annan klinik om några veckor. Anledningen för att jag tidigare inte har haft kontakt antar jag är för att jag har haft väldigt svårt att inse allvaret i det hela. Rädsla.

Hur berättade du för din mamma när det blev för mycket? Mamma har varit med mig genom allt. När jag en dag nådde botten märkte hon mina tårar och kom och hjälpte mig. Jag förklarade att jag inte längre klarade av att leva blek och orkelös. Att det inte var värt det. Hon är verkligen min största hjälp genom allt.

Om du fick åka var som helst och med vem som helst, vart skulle du åka och med vem? Åh vilken svår men underbar fråga. Just nu skulle det kännas så himla skönt att åka till varma, soliga Florida med min familj. Vi skulle njuta av varandras sällskap, shoppa, turista, sola, bada och äta gott. Skulle bli lite som rehab för mig. Härligt.

Om du fick äta vad du vill utan att må dåligt vad skulle det vara? Det handlar nog inte om vad jag skulle äta utan snarare när och i vilken omgivning. Jag kan känna jobbigheten i både broccolli som i en ostmacka och skulle hellre vilja kunna njuta av mat när jag äter middag med, exempelvis mina vänner utan att känna paniken innom mig.

Under en brand, vad är dina top 5 saker som du skulle ta med dig? En låda gamla bilder från när jag var liten, min dagbok, min bästa svarta klänning, min pengagömma och sprargris samt min mobil kanske.

Hur äter du nu? (bättre nu såklart, men menar på ett ungefär vad och ungefära mängder). Vet att det kan vara svårt att säga exakt men ja, ungefär? Jag kan äta i princip allt så länge det smakar bra. Mitt problem just nu är känslorna jag får när jag äter, ångesten. Och att mina portioner i bland kan bli lite för små. Men jag äter alltid mina fem mål om dagen.