tränar du något? nu i kyligare tider går jag i princip bara på friskis och svettis gympa-pass. men när det är fint väder tycker jag att en löptur eller en långpromenad med en saknad vän är en eminent typ av träning.
finns verkligen pojkar som kan tycka om en för den man är och inte bara för hur man ser ut, och dessutom vågar visa det? jag vågar knappt hoppas längre. det fina är att innan jag också hade gett upp hoppet. alla pojkar jag tidigare mött ville varken se eller ha mitt innre. men plötsligt så dyker benjamin upp från ingenstans och ler åt alla mina små egenheter. så ja, det finns det verkligen! det ser jag nu.
vem är denna magiska benjamin? berätta om honom! min pojkvän och jag är lika gamla. vi går i samma skola. han gillar harry potter, te, träning och historia. han är sportig, mysig, pratglad, lugn och min.
vad har du för planer efter studenten? (jobb/skola, var i världen osv?) tanken var att jag skulle läsa en niomånaders engelskakurs på en språkresa i london men eftersom jag inte ville ta ett så stort studielån såhär direkt efter gymnasiet så blir det troligtvis inte så. jag har mest spridda tankar om roliga resor och enstaka kurser jag vill gå. det ända jag vet med säkerhet är att jag vill flytta och leva lägenhetsliv. (ni vet, inreda-min-första-lägenhets-drömmen). och så skulle jag väldigt gärna vilja jobba inom media, kanske med mina ilustrationer! det vore fint.
är du bra i skolan nu? bra betyg? ja, alla ämnen går bra. förutom naturkunskap. det passar inte så bra in i en media-hjärna som min.
hur lär man sig att ett c faktiskt går att leva med? man tänker att "varför ska jag som är så fantastisk sörja över något så litet som ett betyg när jag kan hurra för något annat" och så tänker man på allt som är fint och bestämmer sig för att du helt enkelt är för bra för att oroa dig över ett betyg som faktiskt inte är dåligt! och så är det med det!
vad ska man göra när man inte har någon bästis och alltid känner sig utanför/ensam? jag tror att man kanske borde jobba lite med självförtroendet. man behöver inte ha någon bästis men man ska inte känna sig sorgsen över ensamhet. ta för dig lite mer, prata lite mer med folk och våga visa vem du är. var stolt över dig själv!
hur började folk förstå att du hade en ätstörning? vad gjorde skolan? mina lärare är så himla på mig om maten, blir lite tokig trots att jag vet att de vill väl. tror jag har läst någonstans att du gick ner tio kilo (?), om ja, har du gått upp de kilona igen och hur snabbt gick det? får du aldrig ångest över mat längre? man såg det på mig. jag var väldigt blek och såg alltid så sorgfylld och ihålig ut. jag kunde se hur de tittade på mig och hur de märkte att något var fel. men det var jag som tog upp det med lärarna först, och inte tvärtom. min skolsköterska hjälpte mig jättemycket och så småningom fick min klassföreståndare också reda på det. som även han hjälpte mig jättemycket. och nej, jag har inte gått upp alla kilo jag gick ner. men jag är inte underviktig och även om jag är i stort sätt frisk nu så vet jag att jag inte skulle klara av att försöka gå upp i vikt. det har trots allt bara gått ett år sedan jag fick min diagnos och därför är det förståeligt att ångesten då och då kommer smygande tillbaka. men jag är stark och kan kämpa emot den. och jag trivs med den jag är och är inte längre rädd! och du får gärna maila mig:
[email protected] om du känner för att prata lite mer om svårgehetrna.
gillar du inte lösgodis/chips/popcorn/vanligt choklad? nej. alltså det är inte direkt så att jag tycker det smakar jättedåligt, det är bara det att så mycket godare saker existerar att jag aldrig äter sådant. jagg gillar lyxigare typer av choklad och naturgodis bäst. när det är helg passar jag ofta på att köpa en god påse nötter också, gärna rostade eller kryddade samt någon god frukt. tillsammans med chokladen blir det en kalasgod trio!
berätta om ett fint julminne? åh, det finns så många. kanske borde göra ett helt inlägg om det någon dag! något jag minns alldeles särskillt från förra året var då jag och bästa emilia möttes i malmö för en julklappsshoppardag och fika. minns att jag gjorde många bra fynd, att staden var magiskt vacker med ljusslingor och paketträd och att emilia var, precis som alltid sprudlande glad. vi hamnade på waynes, jag drack en stor kopp varm choklad och tuggade clementin, hon drack äppeldryck och åt en chocolat-chip-cookie. så berättade jag om allt jag gick och hade gått igenom, mina ätstörningar och att jag var "lyckligare nu". det finns något så sanslöst skönt att få lätta sitt hjärta för sina vänner. särskillt i en julpyntad stad med
white christmas spelandes i bakgrunden.
hur träffades du och Benjamin? vi hade båda spanat på varandra ett litet tag och som nämnt går vi i samma skola. dessutom går hans tvillingbror i hans klass, så det var ganska lätt att stöta på varandra oftare än vanligt och en oktoberkall fredag skrev vi till varandra på facebook då jag tog till mig modet och frågade om vi skulle träffas för en höstlovsfika. resten är
historia. (ps. tusen tack för alla den så. galet. lyckorrusbringande. respons jag fick i det inlägget. ni anar inte hur himla mycket det värmer, jag blir starkare för varje ord).
det finns en himla fin och söt pojke på min skola, vi har aldrig pratat eller skrivit. vi är vänner på fb, och följer och gillar ofta varandras foton på instagram. hur ska man göra för att få han förstå. hur ska man ta kontakt? jag vill inte vara den som börjar skriva. börja med att säga hej till honom. eftersom ni känner till varandra och är vänner på facebook borde det inte vara något som helst konstigt med det! så småningom kanske du vågar säga mer en hej, fråga hur det är och brömma hans halsduk. tillslut frågar du honom om en fika. som jag skrev på frågan ovan var jag den som önskade om en höstlovsdejt, och såhär i efterhand är han väldans glad för det! så var inte rädd för att vara den första som skriver. och igen, peppa dig själv! du är fantastisk och om inte han kan se det är det synd om honom. punkt.
vad för skola går du och vilka skol-tider har du? jag går på LBS, ljud-och bildskolan i lund. på måndagar har jag bara en lektion efter lunch annars går jag halv nio till halv fyra i varje dag. tycker det är ett väldans bra schema, speciellt eftersom vi inte har så mycket läxor utan arbetar mer i skolan.
vad ska man göra för att inte stressa sönder över gymnasiet? gör en liten plugg-plan på hur mycket du ska plugga per dag/vecka och vad. försök att inte ta mer tid än vad som behövs. sedan gör du en liten ta-hand-om-mig-plan där du planerar när du ska hitta på må-bra saker! det kan till exempel vara en mysig fika, tv-tid, en promenad, en stund att titta bland bloggar eller ett tillfälle att klä dig i förkläde, slå på någon inspirerande podcast och baka något du tycker om. detta är vad jag kallar att ha balans i vardagen.
du har ju sådan fin hy!! hur sköter du den? åh, tack! tusen tack. den tyvärr inte lika fin som den ser ut, ljus och smink döljer de små röda prickad som envisas med att dyka upp lite här och var. men jag försöker hålla den så fin som möjligt med hjälp ut av återfuktande hudcreme och att skölja ansiktet med tvål och vatten varje kväll. först kallt vatten, sedan tvål och sedan varmt vatten.
och vilket smink använder du? alltså åh, jag blir så himlans smickrad av frågor som dessa. mascara och tient miracle foundation från lancôme samt rouge från make-up store! puss.
om det visade sig att du var skolledig veckan ut och du fick en flygbiljet med valfri destination, var hade du rest då? samma ställe om du åkt med benjamin? om jag hade en skolledig vecka så skulle jag nog åka till london med min syster. vi hinner inte umågs så ofta så det hade varit underbart att få resa till london, staden vi båda älskar. speciellt såhär i juletider hade det varit så fint att få springa runt bland julgranskulor och presentaskar inne på harrods, ha afternoon tea på något mysigt café och köpa fyllda kassar med fynd från drömska second hand-butiker. benjamin och jag skulle säkerligen också trivas fint i london men med honom hade det nog varit lite mer magiskt att upptäcka paris. parles vous francais?
du verkar vara så här julgalen om man får säga så.
så min fråga är ifall om du har något bra julklappstips till ett julklappsbyte som passar pojke som flicka för dryga hundralappen? jag är julgalen! mitt bästa tips till dig är att besöka någon finurlig prylbutik som tiger, lagerhaus eller systrarna grene och köpa lite smått och gott. när det gäller en liten budget tycker jag det är superroligt att få ett paket småsaker, i stället för ett ända stort. allt från ljus, skålar och koppar till nagellack, tvålar och choklad! ett annat tips är second-hand. underskatta aldrig myrorna.
kan du inte göra ett inlägg med saker som inspirerar dig, till både skriva, fota, pyssla eller/och baka/laga mat? vilken fin idé! det hamnar på listan för framtida inlägg. för åh, jag älskar ju att bli inspirerad.
alltså hannah, kan inte du ha en novelltävling? du kan välja ett tema och säga hur många ord eller tecken den max får vara, sen får man mejla in den till dig. sen kan du välja en vinnare. det vore hur fint som helst. det är en alldeles underbar idé men åh, jag skulle inte kunna välja en vinnare sådär. tyvärr. det skulle kännas så svårt. tänker ofta att "alla är bra, fast på olika sätt!". men om ni vill att jag ska läsa någon av era noveller så maila mig gärna, blir så smickrad och glad!
du verkar vara så här julgalen om man får säga så.
så min fråga är ifall om du har något bra julklappstips till ett julklappsbyte som passar pojke som flicka för dryga hundralappen? jag är julgalen! mitt bästa tips till dig är att besöka någon finurlig prylbutik som tiger, lagerhaus eller systrarna grene och köpa lite smått och gott. när det gäller en liten budget tycker jag det är superroligt att få ett paket småsaker, i stället för ett ända stort. allt från ljus, skålar och koppar till nagellack, tvålar och choklad! ett annat tips är second-hand. underskatta aldrig myrorna.
