om en liten och alldeles älskvärd livskamrat.

för prick två veckor sedan tatuerade jag och sambo-klara oss på göteborg glassic tattoo i majorna. det var kallt och blåsigt och pirrigt och peppigt när vi båda blev märkta för livet i den lilla underbara studion med tusen tavelramar på väggarna och gardiner i vinröd sammet. jag tatuerade in en pil. en pil för att livet går frammåt, för att den enda vägen igenom är igenom, som en påminnselse om att livet flyger fram, och att det är så viktigt att vara här och nu och n-j-u-t-a av det som är. pilen är livet. ankaret är min historia. det är lite så jag tänker om mina älskade tatueringar. och så är det ju förståss en liten hyllning till älskade sagan om ringen och legolass, vilket passade väldans fint i hop med klaras tatuering på underarmen som är ett fantastiskt konstverk som huvudsakligen föreställer gandalf. åh. hon är så bra min sambo. och jag är så himla tacksam att vi gjorde det här i hop. så fint. jag älskar min lilla livs-pil. ta hand om dig, tusen kramar, och ha det fint! puss