kaprifol och blåklint.


nåväl. nu är det som vanligt dags att sammanfatta min vecka genom instagram!! efter att ha levt som en duracellkanin i ett par veckor, med smärta i bröstet och stressen i magen så insåg jag äntligen att det var dags för en taking-care-day. jag fick en ny bok utav mamma som plåster. allt det där jag sa till dig var sant av amanda svensson. igenkänningsfaktortretusen.


en piggare dag ställde jag mig och lagade bananpankakor med blåbär och kokkos! recept här. sedan, strax innan lunch gick jag ut och sprang. inte en viss sträcka, inte en viss tid. bara på känsla, vilja och humör. hitte-på-intevaller blandat med plötsligt yoga, lite styrka och att superspurta till mina bästa power-låtar.


ett vardags-jag och en vy från rummet mitt.




fredagströttheten. på vykort två syns mellis i form av kvarg utblandat med lite soyamjölk toppat med kokos, mandlar, jordgubbar, pumpafrön, dadlar och en sked mandelsmör. plus te, såklart!


Min favoritrutin är att vakna upp och läsa en bok till frukost. Sitta i min rosa morgonrock och dricka thé. Samla krafterna inför dagen och dess äventyr
Känner igen mig så himla mycket i det du skriver. I lördags kväll låg jag bredvid min pojkvän medan tårarna bara rann. Han undrade om jag ville prata, och det ville jag ju, men jag visste inte vad jag skulle säga.
Något som brukar hjälpa mig att hitta balansen igen är att ta med ett skissblock till frukostbordet och rita lite förstrött medan mamma löser en sudoku.
Ja, det er så viktig å passe på seg selv! Det høres veldig lurt ut å ta en taking- care- day inn i mellom!
Jeg pleier å sette på meg hodetelefoner og lytte til fin musikk og skrive et brev til ei god venninne. Noen ganger tenner jeg lys og lager meg en kopp te og gjør noe DIY- prosjekter. Maler en stol, tegner litt eller blogger. Ha en god uke!
Hannah, vad jag tycker om det du skriver! Det är så skönt att det faktiskt existerar någon mer som inte springer på varken tid eller sträcka. Är så himlans trött på all denna träningshets som finns i min klass. Hela tiden är det snack om gympass, vikter på olika maskiner, längden på löprundan och om man har gått upp eller ned i vikt. Hatar det av hela mitt hjärta. Men om en månad slipper jag dessa plågoandar. För då tar jag studenten och behöver aldrig mer se dem.
När allt är stress, press och ångest lever jag för lugna mornar. Går upp lite lagom tidigt och äter frukost i lugn och ro i tysthet och ensamhet, precis som jag vill ha det.
Läser tidningen och dricker kaffe utan att tänka på alla dagens måsten. Därför är mornarna det bästa på hela dygnet.
Morgonens kaffekopp, helst av allt innan frukost, och så skriver jag dagbok på min skrivmaskin varje kväll, mest för att få ur mig allting, sätta det i perspektiv liksom.
så fint kära du
En favoritrutin jag har är att direkt jag kommer hem från skolan unnar jag mig något gott att äta och kollar ett avsnitt av någon av mina favoritserier! för att sedan ta itu med alla läxor.
åh vad jag gillar din fina blogg! så fin är du också, kram!