om kolibrihjärtan och vissna liljor.

tisdag. och en taking-care-dag. förutom att vara ute och motionera i vårvinden ligger jag mest i vågrät position. läser, skriver, lyssnar på favoritmelodier och kikar på pretty little liars. har just börjat om på säsong ett och är tokigt fast!! och när det gäller musik, har du hört den här? känns oänldigt viktig. peppig! himla eminent låttitel dessutom.

och så har vi läsningen. i går gav mamma mig en alldeles ny bok jag dykt in i, och när den är utläst ska jag absolut berätta om den för dig. men först ska jag prata lite om förra månadens bok, april-boken. en ny favorit!!

vi är inte sådana som i slutet får varandra av katarina sandberg. känner ni igen titeln? det är håkan. fina, fina håkan och låten,
 nu kan du få mig så lätt. världens kanske mest melankoliska, pirriga, somriga låt.

cassiopeja svensson. så heter huvudpersonen. nyinflyttad till stockholm för att läsa juridik, ska leva på en ny plats fastän hon

har hemstaden tatuerad på underarmen. hon är bitsk, snabbtänkt och ständigt smått frustrerat på livet och världen. och kanske

är det grund av frustration som hon beslutar sig för att ta pianolektioner. att ringa numret på lappen i trapphuset. 

cassiopeja tänker instinktivt att det är hos en äldre farbror hon ska lära sig spela, men det är en ung och hejdlöst vacker casper hon möter när hon knackar på. och genast faller hon. börjar dagdrömma. glömmer studierna. glömmer allt. men så finns det ju ett problem. casper. har. redan. en. flickvän. 

men hur sjutton låter man bli pianofingrar som spelar så att ett kolibrihjärta slår 1260 slag i minuten? och vill man egentligen vara den andra? älskarinnan. den som han gömmer sig hos på dagarna, men inte på nätterna. 

det här var vad den här boken gjorde med mig:

♥ ännu mer trött på pojkar än vad jag redan är.

♥ inspirerad till tusen utav katarina sandberg som bara är ett par år äldre än mig. 

♥ sugen på att slå mig ner och skriva, skriva, skriva mest hela tiden.

♥ paris-förälskad på nytt. mest på grund av saknad. staden är nämnligen den som cassiopeja själv blev till i.

♥ studsig och längtansfull efter fler böcker utav den här nya favorit-författaren. det här var hennes debutroman, och jag hoppas det kommer minst tio böcker till. 

den här får fyra tekoppar av fem utav mig. jag tyckte väldans mycket om språket, jag flög liksom igenom boken och ville mest ha mer, mer, mer. och jag tyckte om handlingen också. den var både igenkännande på ett väldans välbehövligt vis men även på ett sätt som gjorde mig, om möjligt ännu mer kärleksförvirrad. hur om haver tror jag mig känna många utav er, ni som läser det här väldans bra nu och just därför tycker jag ni ska införskaffa boken bums. tips, tips!! puss

fotografi: jag

Herregud vad jag älskar den boken, blir så fruktansvärt sugen på att läsa om den nu. Jag råkade ramla över den i somras när jag själv också var nitton och skulle flytta iväg till en ny stad för att plugga juridik och tvivlade på kärlekens existens, då den kom till mig i precis rätt tid och gjorde något med mitt hjärta och min hjärna som jag inte riktigt kan förklara. Sögs helt in i språket.

Åh den boken är så vacker!

Men så roligt att vi läste denna samtidigt och tyckte om den båda två! Så så underbar var den och jag älskade hur hon skrev.
För övrigt är det himla trevligt att läsa hur du mår bättre igen. You go girl! Kram

vart köpte du dina fina byxor?! dem är underbara! :D

Åh jag läste den i vintras! Jag tycker inte att handlingen var särskilt speciell men jag älskade Cassiopeja och språket var smärtsamt vackert!

så fint! måste läsa!

Varför kan du inte ta åt dig konstruktiva kommentarer utan bara raderar jämt?