och allt med hela jävla underbara dig.

en novell av mig. del fem // sista delen.

Untitled
den fjortonde mars tjugohundra fjorton.

 

för ett år sedan hade vintern har varit lång och grå. josefin hade blandat stressiga tentor med frusna tår och ingenting har egentligen känts särskilt roligt alls.

för vad var det för mening när det regnade jämt?

för vad var det för mening när dagarna var så långsamma?

för vad var det för mening när kjolen inte längre passade så fint som förr?

för vad var det för mening när stressen tryckte ner henne så hårt att hon ändå inte orkade någonting alls?

för vad var det för mening att ens existera i en värld när meningen med livet är att finna den rätta och bli kär?

 

det är snart april och det regnar jämt. himlen är inte alls sådär solskensprydd som den borde vara och de ända vårblommor som syns till är snödroppar. men hon ser inte det. hon ser inte pluggstressen och hon ångestrar inte över den ännu alldeles för korta sammetskjolen.

 

när josefin vaknar ligger det någon bredvid henne. mänsklig kroppsvärme. ett bländande leende och en puss på höger kind. alltid höger kind. mitt på leverfläcken som jenny alltid säger är så sagolikt fin.

 

josefin brer frukostmackor och häller upp yoghurt, brevid står jenny och kokar gröt och medan den puttrar på spisen kramar hon om josefin bakifrån. doftar henne i nacken. jordgubbar och kardemumma och en viskning.

åh, vad jag tycker om dig.

när de tuggar lyssnar de på kings of convenience och i josefin dyker det upp, varje morgon dyker det upp, ett oändligt lyckorus för att hon har någon bredvid sig som lyssnar med henne. någon som gör livets existens så självklar och viktig och som sedan sitter på pakethållaren och sjunger högt, högt, högt när det cyklar till bussen, tar bussen till tåget, tåget till perrong fyra, och efter tio minuters försök att säga farväl i stället för pussar och pepp och pirr går till skolan, pluggar, pratar, besöker en föreläsning eller två.

 

pussar, pepp och pirr igen.

livet handlar inte om att hitta kärleken, det är inte det josefin syftar på när självklarheten dykt upp och hon förklarar för sina vänner om allt som hänt. 

 

"livet handlar om att hitta sig själv. sitt rätta jag. och i bland är det i hop med en annan preson. en som får en att må så oändligt bra. så bra att du inte tvivlar mer. så bra att du aldrig känner dig fel mer. så bra att solen lyser även fast än du fryser och inget ont tar dig för den som du är kär i är kär i dig. och allt med dig."

och allt med hela jävla underbara dig.  

ph: weheartit.com


Kommentarer
Postat av: Saga

Så himla himla fin är den här här novellen <3

2014-05-08 @ 15:11:35
Postat av: Amanda

Så mysig, pirrig och fin novell Hanna! <3

2014-05-08 @ 18:43:31
Postat av: Anonym

Bästa novellen jag läst på länge, jättejättefint skriver du Hanna!

2014-05-08 @ 20:22:16
Postat av: Sofia

så himmelskt fin novell!

2014-05-09 @ 09:13:24
URL: http://skimmer.blo.gg
Postat av: Sandra Leone

Så himla fin novell du skrivit!

2014-05-09 @ 19:20:09
URL: http://lingers.blogg.se/
Postat av: evelina börjesson

jag har inte orkat läsa långa texter på ett tag, men nu gjorde jag det. Tog upp alla sparade länkar till denna novell samlingen. väldigt fint, men ändå känns hjärtat tungt. jag har inte funnit det där. jag vill också sätta ord på papper. jag vill också. jag ska också. jag måste få göra det, men hur gör man?

2014-05-23 @ 19:08:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0